När orken bit för bit börjar komma tillbaka blir jag riktigt glad och tacksam. Under så lång tid har jag kämpat med stress och en allt större trötthet. I flera år innan jag kraschade. Nu när jag märker kontrasten till tröttheten så känner jag mig ofta lycklig.
Jag har en bra bit kvar på min väg till tillfrisknande helt och hållet. Men att känna att jag bottnar i att vara på jobbet 25 procent och börjar bottna lite mer i att ha lite mer ork kvar även när jag är hemma är stort. Det är en så stor kontrast till hur det har varit. Tröttheten har varit som en skugga i många år som blev allt större. Och nu börjar den minska mer och mer. Det är fantastiskt!
Igår orkade jag gå hem från jobbet. Hela vägen. 5 km. Det gör mig lycklig. Att känna att kraften sakta kommer. Att veta att jag är på rätt väg. Att kroppen kommer att återhämta sig. Att jag bit för bit kan bygga upp den.
Jag är tacksam över att jag får ta det i en lugn takt med jobbet. För då hinner jag nå dithän att jag märker en skillnad. Att orken ökar. Innan jag ökar min arbetstid. För när arbetstiden ökar så ökar ju tröttheten igen en period. Då är det bra att ha fått en liten tid emellan med mer ork och en vetskap om att det kommer bli bättre igen om en tid.
Jag minns inte hur det kändes att ha energi. Det känns nästan som en helt ny erfarenhet. Jag blir trött fortfarande när det blir för mycket. Gränsen är lätt att gå över. Men den energi jag nu börjar förnimma mer och mer känns underbar. Och ny. Tänk att det pågick i så många år. Jag pressade mig själv mer och mer för att hålla huvudet ovanför. För att orka en vecka till, en dag till. Intalade mig att det skulle bli bättre snart. Men det blev bara svårare och svårare. Tills jag kraschade.
Nu vill jag vara rädd om mig. Jag vill ta hand om mig på ett bättre sätt. Ta tillvara hälsan och energin. Njuta mer av livet. Göra sådant som ger glädje. Inte låta åren gå i ständig kamp. Utan styra livet dit jag vill mer medvetet. Hälsan är inget att ta för givet. Varje ny dag är en gåva. Den vill jag förvalta bättre nu. Göra val varje dag som jag mår bra av. Inte dras med i stressvirveln och säga ja utan att tänka efter om jag verkligen vill. Ta mig tid att fatta beslut som jag mår bra av. På jobbet och privat.
Jag är tacksam över att jag fått de insikterna. Att livet är dyrbart och att ta tillvara tiden så gott jag kan. Prioritera det som är viktigt. Inse vad som är mindre viktigt och släppa det. Insikterna gör att jag har en ökad möjlighet att göra lite bättre val framöver. Just nu njuter jag av att ha släppt mycket av det gamla. Alla krav jag hade på mig själv har plötsligt minskat i styrka. Det finns annat som är viktigare. Det vill jag fortsätta minnas.
När man blir riktigt sjuk så inser man att hälsan inte är något att ta för givet. Livet är inte något att ta för givet. De är en gåva. Varje dag är en gåva. Att få leva en dag till, till fullo. Det är något att vara tacksam över. Att få möjligheten. Vad vi gör av vår möjlighet är vårt eget ansvar. Inte alltid lätt. Men trots allt en stor gåva.
Jag vill ta vara på varje ny dag så gott jag kan. Njuta. Älska. Känna tacksamhet och glädje. Fokusera på de människor som är viktigast för mig. Fokusera på det i mitt liv som är viktigast. Leva så som min själ längtar efter. En dag i taget.
Läkande Liv 