Månad: oktober 2018

Blogg · Utmattning

Vägrar ge upp!

lakandeliv4 kommentarer

Idag kommer blogginlägget lite senare än vanligt. Vissa dagar behöver jag mer tid för mina strategier på morgnarna. Strategier och skrivande i min privata skrivbok. Jag skriver mycket och på många olika vis. Det har varit mitt sätt att bearbeta och jobba med mig själv sedan tonåren. Jag skriver alltså för min egen skull i skrivbok och så skriver jag här i bloggen för att kommunicera ut till andra. Utöver det så pågår ett skrivande på olika vis och lite mer sporadiskt i form av manus som jag kanske någon gång känner mig redo att skicka iväg till något förlag.

paper-623167_1920

Skrivandet är viktigt för mig. Under den värsta tiden av utmattningen så orkade jag inte skriva alls. Efter en tid skrev jag i min skrivbok lite grand. Sedan har den delen växt igen. Skriva fungerar numera väl men läsa har varit svårare. Skrivandet är något som nästan flödar av sig själv. Ibland känns det som om jag inte vet vilket som kommer först, tanken eller formulerandet av den i text. Läsandet däremot kräver en annan sorts koncentration och fokus. Att lyckas hålla den röda tråden och minnas. Ganska nyligen har jag börjat läsa lite, lite igen. Men det är svårt fortfarande. Kortare texter fungerar för det mesta. Men romaner har jag inte läst på flera år nu. Jag har flera i min bokhylla som jag längtar efter att läsa men än går det inte riktigt. Jag hoppas att det ska ändra sig för jag saknar glädjen i att försvinna in i en fängslande bok.

leaves-1076307_1920

Idag behövdes lite mer tid till att hämta tillbaka mig själv. Idag fick jag besked om att min stora arbetsgivare kommunen inte kan hitta någon plats för mig att arbetsträna på. I hela kommunen med alla dess olika verksamheter finns alltså ingen som vill ta emot. Efter cirka en och en halv veckas försök så gav kommunens handläggare upp. Just nu behöver jag en relativt lugn miljö när det kommer till sinnesintryck och ganska avgränsade arbetsuppgifter. Kanske är det så att det inte finns några sådana platser att uppbringa i vårt samhälle idag. Jag kan själv tänka ut flera men det verkar jag ensam om.

laptop-1478822_1920

Det betyder att det nu tar ytterligare tid av ovisshet och osäkerhet. Nu ska nästa instans börja söka vägar. Min upplevelse är att jag är utlämnad och ganska snart utan skyddsnät. Jag har arbetat och betalat skatt för att ha ett skyddsnät. Kommunen som min arbetsgivare tar inte ansvar för att jag har blivit sjuk på grund av mitt arbete hos dem. Om jag inte kan gå tillbaka till mitt ordinarie arbete så anser de att deras ansvar upphör.

Så ser det ut och jag orkar inte ens bli arg längre. Jag gjorde vad jag kunde för att komma med förslag kring hur min bakgrund och kompetens kunde komma till nytta. Skickade mail om min bakgrund, olika självstudier och erfarenheter i mitt yrkesliv och liv. Jag vet inte om de ens har läst det.

questions-1922476_1920

Jag är utbildad lärare och förskollärare och har arbetat både på skola och förskola. Mina arbeten har innefattat förutom att vara pedagog också att vara arbetsplatsledare som introducerade nya anställda och ledde arbetet på en förskola som fick helt ny personal. Som en typ av chef, utan det ekonomiska ansvaret, för en helt ny förskola med ansvar för alltifrån scheman, vikarier och arbetsledning. Det innefattade också uppstart av en ny avdelning med allt vad det innebar.

Jag har på min senaste anställning varit utvecklingsgruppsledare på förskolan och därmed ledde jag arbetet i förskolans utvecklingsgrupp. Förutom det hade jag särskilt ansvar för att få igång och utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och pedagogisk miljö. Detta under en tid när förskolan totalrenoverades, små avdelningar slogs ihop till större block och nya arbetslag bildades. Jag själv fick också byta arbetslag under tiden.

hand-845269_1920

Jag tog ständigt egna initiativ till sådant jag såg behövde bli bättre.  Ett initiativ var att inkludera barnskötare i utvecklingsarbetet så att det inte enbart var förskollärarna som var insatta i det. Jag kom med förslaget flera gånger till min chef innan hon anammade det. Jag har brunnit för att inkludera alla och ville lyfta allas olika kompetenser. Jobbat för att vi alla är ett arbetslag och att alla är viktiga. Försökt stötta kollegor på alla sätt jag kunnat för att de skulle våga tro på sig själva och på sin förmåga. Hjälpt till när någon har bett om hjälp.

Kanske var det fel att engagera mig så mycket. Men hur gör man för att sitta på händerna och bara se på utan att engagera sig? Hur blir en arbetsplats utan engagerade medarbetare? Så länge som du är frisk så är alla nöjda för du bidrar till att arbetsplatsen utvecklas. Och det är ju inte så att det är du själv ensam som ställer krav på utveckling och prestation. Det kommer ju från arbetsgivaren till största delen. Och du är den engagerade medarbetaren som vill göra ett så bra jobb som möjligt. Ända till den dagen som du har brunnit ut.

burnout-90345_1920

Utöver den pedagogiska utbildningen så har jag en bakgrund i att ha läst halva psykologutbildningen. Jag har ett stort intresse för psykologi och pedagogik. Ett stort intresse för och egenstudier kring hälsa på olika vis. En kurs som sakta är påbörjad sedan 2015 är en utbildning till hälso- och stresscoach. Den har fått ligga på is ett tag i och med min sjukskrivning men den kommer jag att fullfölja. Jag köpte utbildningen precis innan jag kraschade. Hann aldrig hjälpa mig själv i tid.

Detta är vad jag har med mig och som jag berättat om för kommunen. Utöver det har jag gett förslag om olika arbetsplatser där min kompetens kan komma till nytta, varav en arbetsplats som precis nu söker någon som ska ha större delen av de kompetenser jag har. Jag kan ju inte söka det arbetet eftersom jag är sjukskriven och behöver arbetsträna och successivt komma tillbaka till ett fungerande yrkesliv. Just nu kan jag inte ha en sådan tjänst fullt ut. Men jag tänkte att jag kanske skulle ha kunnat arbetsträna där och då hade de också kunnat ha någon sorts nytta av min kompetens. Varje dag försöker jag själv fundera ut tänkbara vägar.

questions-1922477_1920

Men det verkar som att jag på grund av den utmattning jag drabbades av för att jag brann för mycket för mitt jobb och de frågor som min arbetsgivare ville att jag skulle driva nu anses förbrukad. Jag har inget värde mer att ge. De ser mig som en belastning. Kommunens representant sa vid förra mötet att man ju inte kan tvinga någon chef att ta emot. Alltså med andra ord har jag inget att tillföra.

Jag orkar inte ens fördjupa mig i de känslor som det väcker. Jag själv ser ju att jag gör framsteg hela tiden. Jag vet att jag har mycket att ge om jag bara får en chans till en hållbar plats. Men jag kan inte gå tillbaka till en arbetsplats där jag blev sjuk. Det har jag redan provat en gång tidigare och det gick inte. Jag gör allt jag kan för att bygga upp min egen hälsa. Jobbar med strategier. Tar fullt ansvar för de bitar jag ska ta hand om själv. Men hur kommer jag vidare om ingen ser att jag har ett värde längre? Jag vet ju själv att jag har mycket att ge om jag får chansen. Jag vill inte vara sjukskriven utan vill jobba. Bit för bit ta mig tillbaka till ett yrkesliv igen. Men på ett hållbart sätt. Är min bakgrund, utbildning och erfarenhet plötsligt totalt värdelös? 

business-idea-534228_1920

Så såg starten på den här dagen ut. Just nu fortsätter ovissheten. Ekonomin fortsätter att haverera. Jag jobbar med alla de strategier jag kan. Fortsätter blogga och fortsätter skriva. Fortsätter att försöka bygga upp ett läkande, hållbart liv trots allt. Men hur vägen framåt ska se ut kring yrkesliv och framför allt ekonomi är en fråga som skulle ge den mest hårdhudade ångest. Trots det så vägrar jag lägga mig ner och ge upp. Jag måste bara ge mig själv en lite längre startsträcka på morgonen. Och inte glömma att andas. Hjärnan fortsätter att försöka hitta lösningar och så länge jag andas så finns det hopp.

mental-2301393_1920

Blogg · Livsstil

Leva i 116 år!

lakandelivLämna en kommentar

Jag brukar säga till mina barn att jag ska leva minst tills jag är 116 år! 🙂 Ett friskt liv resten av livet, med start nu. För att öka den möjligheten, i den delen av tillvaron som jag själv har makt över, så finns det vissa saker att tänka på. Här och nu är mitt mål att öka min hälsa och bli fri från utmattningen. Att bli frisk och ha energi. Det finns så mycket jag vill leva och göra! Därför slår jag mig inte till ro och väntar på sjukvården eller forskningen. Jag utforskar själv och provar på mig själv. 

Just nu pågår den egna forskningen via autoimmun kost och genom att följa program i Utmattningsskolan som Lena Holfve har skapat. Det som är gemensamt för dessa är att komma tillrätta med inflammation och sådant som skapar ohälsa i kroppen som kan ha olika orsaker. Gå till grunden med dem, hitta orsaker, åtgärda dem och hitta till en kosthållning som bygger upp kroppen med optimalt med näring. Hitta sådant jag inte tål och utesluta det så att det inte triggar inflammation. Genom det här har jag möjlighet att lägga en mer stabil grund i min kropp för hälsa. Läka mage, tarm och kroppen i sin helhet så att den kan ta tillvara all den näring som jag sedan tillför.

basket-918416_1920

Egen forskning pågår också via olika sätt att hantera stress. Olika strategier som jag använder regelbundet eller som jag provar för att se om de hjälper mig. Jag forskar också kring olika typer av livsstil. Vilken livsstil och sätt att leva mitt liv är mest optimalt för att jag ska må bra? Det är grunden. Plattformen för att sedan kunna verka utåt och bidra till andra. För att sedan landa i frågor som går utåt. Vilken livsstil kan bidra till andra? Vilken livsstil är inte bara bra för mig utan även för samhället i stort? Frågor som handlar om meningsfullhet och att bidra till andra. 

Att röra på mig är ytterligare en faktor som jag vet är viktig. Hittills har det mest betytt promenader. Orken har ännu inte kommit dithän att jag får ihop något mer. Men jag hoppas på att mina andra strategier om ett tag ska kunna lägga en bättre grund för att energin och orken ska öka något. Promenader är inte att förakta. De är bra. Men jag vet att jag skulle behöva lite annat också. Och det kommer så småningom bit för bit.

De flesta har nog hört talas om de blå zonerna? Det är områden i världen där människor lever längre än på andra ställen. Dessutom lever friskare i högre utsträckning. De har studerats och utifrån det har slutsatser dragits kring vilka som är de gemensamma faktorerna.

hand-1549145_1920

Alla lever relativt lugna liv, utan så mycket yttre stress. De lever ute på landet eller i mindre samhällen där tempot är lugnare. Där har de också en social gemenskap och fler nära relationer. Dessa två är några faktorer som anses viktiga. I vårt samhälle lever vi allt längre ifrån det här. Vi bygger ett samhälle som bränner ut barn och ungdomar redan i skolan. Samhället bygger också på att de flesta måste bo i stan för att ha jobb och försörjning. På arbetsplatserna söks personal som ska kunna hålla många bollar i luften samtidigt och som ska trivas när det är fart. Individuell lönesättning bidrar också till att varje arbetare ständigt behöver gå utöver sitt yttersta för att få en löneökning eller få chanser att avancera. Samhällsekonomin bygger på konkurrens som påverkar alla människors liv. Både i skola och arbetsliv. Det genomsyrar allt.

I de blå zonerna finns en känsla av meningsfullhet i människors liv. Det anses också vara en faktor till hälsa och långt liv. Det kan handla om andlighet, religion eller annat. Att känna att livet har en mening utöver en själv är nog viktigt för de flesta. Om det inte finns så tror jag att det är viktigt att försöka finna den. Inte ge sig förrän den finns. Ofta verkar det även finnas ett större socialt engangemang i dessa zoner. Det är ju något som kan göra livet mer meningsfullt för de flesta. Att känna att vi bidrar till andra. Bidrar, hjälper, stöttar, bygger upp, lyfter och har omsorg om andra. En ekonomi och ett liv som handlar om att bygga hållbara relationer både i smått och i stort. Jag tror att orken till det och viljan till det ökar om vi lever liv som inte är så stressfyllda och hela tiden balanserar på gränsen till vad vi orkar med. Hela samhället skulle ha nytta av ett skifte mot ett samhälle som mer sneglar på värdena i de blå zonerna. Istället för att fortsätta på inslagen väg och ständigt ligga steget efter och desperat försöka döva alla symptom medan människor inte blir friskare.

people-2557399_1920

Människorna i de blå zonerna rör ofta mycket på sig. De arbetar med kroppen. Vandrar, arbetar i trädgård eller i jordbruk större delen av sin dag. Så inte nödvändigtvis högintensiv träning med massiv styrketräning utan en mer lågintensiv daglig rörelse. Lite grand som stenåldersmänniskan. Det som vår kropp är skapad för.

Maten de äter i de här zonerna är till stor del växtbaserad men innehåller också kött, fisk, baljväxter och fett i huvudsak i form av olivolja eller animaliskt fett. Det verkar vara störst betoning på grönsaker och örter av olika slag. I Okinawa kunde det se ut så att de varje dag fick i sig minst 18 olika örter. Den animaliska maten och fett fanns där, men i betydligt mindre mängd än grönsakerna. Olika former av fermenterad mat äts också i de här zonerna vilket kanske bidrar till goda tarmbakterier som påverkar kroppen på ett bra sätt. Paleokosten och livsstilen verkar vara ganska bra i linje med det här men det finns säkert andra fullgoda varianter också.

Att odla sin mat själv i stor utsträckning som de gör i de här zonerna gör också att de förmodligen har grönsaker med ett högre näringsinnehåll samt i princip inga tillsatser. De verkar heller inte överäta, utan äter en måttlig mängd av det mesta. De får inte i sig stora mängder socker eller tillsatser som vi andra får via maten vi köper i affären. De sötsaker som äts verkar vara honung och frukt.

honey-823614_1920

Jag känner nog att jag genom den väg jag går just nu ökar mina chanser att bli frisk och också ökar mina chanser att leva ett friskt och bra liv tills jag är minst 116 år 🙂 Men än är det en bit kvar. Jag är bara i början av min resa. En dag i taget. Ett steg i taget.

Blogg · Livsstil · Utmattning

Meningsfullhet som skapar glädje

lakandeliv9 kommentarer

En ny vacker morgon möter mig när jag tittar ut genom fönstret. Frosten som skapar mönster på fönstret. Gryningsljuset som färgar allt i guld. Sätter på kaffet och kramar om min son som kommit upp och ska iväg till sin utbildning. Småpratar lite vid frukosten ihop. När han gett sig av tar jag fram min skrivbok och skriver en stund. En skön start. Idag börjar 21 dagars meditation som jag ska göra via en app. En start på en mer regelbunden meditationspraktik är planen.

20181029_075705

Igår skrev jag om hur min verklighet ser ut just nu. Syftet med det är inte att väcka sympati eller att etablera en känsla av att jag är ett offer. Jag uppskattar verkligen all värme och alla fina ord för det visar på den kärlek som finns där. Det gör mitt hjärta varmt. Men syftet är framför allt att berätta om hur det är. Jag skriver inte om olika strategier för mental träning och tacksamhet enbart utifrån att jag har studerat det. Jag skriver om det utifrån att jag har behövt använda mig av dem och märkt hur verksamma de är.

En förhoppning med mitt bloggskrivande är att genom de erfarenheter jag har och som pågår just nu kanske också kan vara till hjälp för någon annan. Det är syftet med att jag lämnar ut mer av mig själv. För mig är det viktigt att vara så sann jag kan vara. Inte skönmåla verkligheten. Att jag sedan använder strategier för att lägga märke till de fina saker jag kan missa mitt i den verklighet jag upplever är något annat.

new-zealand-1738275_1920

De strategier jag skriver om använder jag själv. Varje dag gör jag val kring kost, rörelse och den mentala träningen för att bygga en bättre hälsa. Den resan är verklig och pågår här och nu. Den här bloggen har den egna erfarenheten som bas. Ihop med många års självstudier och sökande som nu har kokats ner till några av de som varit mest verksamma för mig. Och fortfarande lär jag mig mer. Fortfarande undersöker jag fler vägar. 

Min önskan är att du som läser bloggen kanske ska kunna hitta någonting som kan ge dig ett korn som tar dig vidare på din egen resa. Något som inspirerar. Något som du vill prova. Något som väcker något i dig som du har nytta av i ditt eget liv. Om jag genom min blogg kan hjälpa en enda till att förebygga att hamna i ohälsa så har den haft ett syfte utöver att vara en resurs för mig själv.

dove-3426159_1920

Om jag genom min blogg kan hjälpa en enda att börja sin egen friskresa och hitta strategier eller vägar vidare så har den haft ett syfte som går utanför mig och min egen resa. Det är därför jag inte håller inne med min verklighet. Trots att det är jobbigt att visa hela världen hur den är. Men jag har strategier som hjälper och som jag använder varje dag. Så återigen, syftet är inte att oroa eller att skapa sympati. Syftet är att våga vara transparent och genom det kanske också kunna hjälpa en enda annan som är i en liknande situation. Då fyller bloggen ett syfte och en meningsfullhet utöver mig. Det skulle göra mig otroligt glad!

Om du känner någon som du tror skulle ha glädje av min blogg så dela gärna den med fler. Jag har en facebooksida som också heter Läkande Liv där jag postar alla blogginlägg. Du ser den här till höger om du inte är inne via mobilen. Om jag kan hjälpa en enda utanför mig själv genom de erfarenheter jag har och den resa jag själv gör så finns det en större meningsfullhet i den här resan. Tack för att du orkar läsa mina låååånga inlägg 🙂

Blogg · Utmattning

Min verklighet

lakandeliv4 kommentarer

Pengar är inte allt. De skapar inte lycka. De gör inte att livet känns meningsfullt och rikt. De skapar inte hälsa i sig själv. De genererar inte kärlek. 

Men när du behöver vända på varje öre för att de ska räcka så påverkar de livet både i det inre och i det yttre. Många i världen lever fruktansvärt fattigt. Svälter. Har inte tak över huvudet. Lever i utsatthet och misär. I jämförelse med dem har vi det för det mesta otroligt bra i vårt land.

Men även här finns det människor som lever utan hem, som inte har pengar som räcker till mat eller som lever i misär av olika anledningar. Barn som växer upp med oro över att inte ha det nödvändiga medan kompisarna sörjer över att de inte fick den senaste mobilen. 

beautiful-3179182_1920

Många tror inte på att det är så. Många vill hitta förklaringar som handlar om att lägga skuld och skam på de som har det svårt. Vill hitta förklaringar som har med missbruk eller dysfunktion att göra på olika vis. Så är det också ibland, men inte alltid. De som aldrig har haft det på det sättet verkar inte tro på att det existerar. Men sanningen är att det finns en hel del som av olika anledningar har det riktigt svårt.

Jag och mina barn har för det mesta haft så att det har gått runt. Vi har knåpat och fått det att fungera och ibland har vi haft mer. Det är inte alla som ens har det så. Men aldrig har mina barn kunnat ta pengar för givet. Det har i och för sig bidragit till att de uppskattar det de får så mycket mer. Inget har varit självklart utan allt har oftast blivit något att glädjas över. Det är vi idag eniga om är något positivt som kommit ur det. Att hitta glädje och uppskattning i det lilla. Och mycket har de ändå fått även om de aldrig har haft samma nivå som vännerna i skolan.

people-821624_1920

Kanske är det också det som har gjort att vi idag har intresset för second hand och loppisar gemensamt. Att vi också tänker att det är något bra ur flera perspektiv, även för miljön. 

Vi har lyckats gå runt för det mesta, ibland med hjälp av andra närstående när det varit tufft. Men nu är livet i ett annat läge. Just nu är utmaningen att få det att gå ihop näst intill mer än vad jag mäktar med. Det är den största stressfaktorn i mitt liv. När du är långtidssjukskriven kommer du till en tid när din ersättning sänks väsentligt. Där är jag nu. Och då går det inte runt längre. Jag försöker fortfarande knåpa och problemlösa på alla sätt jag kan. Men hur jag än gör så går det ändå inte. 

Samtidigt så drar min rehabplan ut på tiden. Innan sommaren var det sagt att vi skulle ha möten i mitten av september och då var min förhoppning att jag skulle ha kommit igång vid det här laget. Att hitta en plats att arbetsträna på för att bit för bit kunna komma i arbete igen. På ett hållbart sätt. Men tiden går och möten avlöser varandra för att de inblandade aktörerna på olika sätt drar ut på tiden. 

macro-1452987_1920

Hur gör jag då för att inte gå under fullständigt i all stress? Jag som är sjukskriven för utmattningssyndrom på grund av arbetsrelaterad stress som lärare och förskollärare får alltså nu under min sjukskrivning andra stressfaktorer att brottas med. Att inte kunna betala mina räkningar. Att inte veta om pengarna ska räcka till mat den här månaden. Och vänta. Vänta på att andra ska agera. Vänta på telefonsamtal och nya möten. Varje dag. Brottas med oro, stress och frustration. Tar egna initiativ och gör allt jag kan för att hitta lösningar. Emellanåt däckar jag för att jag inte orkar. Utmattningen tar ut sin rätt. Det går inte att vara igång och problemlösa dygnet runt när du är utmattad.

Någon frågar mig om jag vill följa med på yoga för det skulle kunna vara bra för mig. Just nu lite billigare. Jovisst men jag har inga pengar till det, tyvärr. Födelsedagar går inte att fira för vi har helt enkelt inte råd. Mat på bordet är viktigast. Räkningar i andra hand, förutom hyran. Inkasso. Maktlöshet. Letar lösningar febrilt. 

Andra reser utomlands, går på spa eller after work. Några tipsar om en intressant kurs eller om du vill följa med på bio. Barnen ska vara med i en konstutställning men du kan inte gå för du har inga pengar till transporten dit. 

indoors-1853976_1920

Så ser livet ut. Det är bara att gilla läget. Det är inget nytt. Mycket av det är vardag redan. Det är inte de där extra sakerna som är det viktigaste för mig. Det viktiga är att kunna betala räkningar och ha pengar som räcker till mat. Och när pengarna inte heller räcker till det och jag inte kan göra något åt det så behöver jag hitta strategier för att inte gå i bitar. För att inte bli mer sjuk istället för att bygga hälsa. För att bemästra stressen. 

Så jag letar aktivt varje dag, varje stund, efter de där små små glädjeämnena i vardagen. Behöver verkligen vända min uppmärksamhet dit. Jag listar inom mig allt jag har att vara tacksam över, allt jag uppskattar, allt jag faktiskt har i mitt liv, allt som är fint och fyller mig med glädje och kärlek. Det är alltså inte flummigt positivt tänkande utan ett sätt att överleva och ta mig framåt. Livsviktiga strategier för att kunna bygga hälsa mitt i en stressfull tillvaro. 

Jag letar extra billiga matvaror som ändå ska kunna skapa hälsa och lagar mat som ska hjälpa mig och barnen att må så bra som möjligt. Försöker skjuta bort oron för om pengarna faktiskt ska räcka till mat hela månaden. Andas. Mediterar. Tanketränar och letar tacksamhet. Letar verktyg och strategier för stresshantering och använder dem. 

stones-947475_1920

Den här bloggen är på blodigt allvar. Det är skarpt läge. Inte tomt gnäll utan ett försök att förklara varför jag gör det jag gör. Jag skriver för att hjälpa mig själv att hålla mig på banan och använda mina strategier. Samlar resurser åt mig själv. Hoppas att det jag skriver också ska kunna hjälpa någon annan som är i en liknande situation eller som på andra sätt har nytta av det jag skriver. Kanske kunna ge inspiration till någon annan därute. Det jag skriver om är mina strategier för att ta mig framåt varje dag och bygga upp hälsan och livet. 

Min förhoppning är att jag längre fram i tiden, när hälsan byggts upp ordentligt och jag har ett yrkesliv och en fungerande ekonomi igen, kanske ska kunna fortsätta att bygga vidare på de erfarenheter jag har haft och kanske kunna hjälpa andra.

 

Blogg · Sinnesfrid

Stilla glädje…

lakandelivLämna en kommentar

Ljuset väckte mig imorse. Annars brukar jag vakna innan det ljusnar. När jag kom upp såg jag att den första snön hade kommit under natten. Vacker ligger den där och förstärker ljuset. När barnen kom upp och såg blev de upprymda och glada. Vuxna nu men plötsligt såg jag hur deras glädje förde mig tillbaka till när de var små och knappt hann att få i sig frukost innan de ville ut och åka pulka på den första snön. Samma upprymda glädje.

20181028_082316

Den bubblande glädjen över det lilla behöver inte försvinna bara för att vi blir lite äldre. Jag tror att vi många gånger har så många tankar, måsten och sådant vi vill hinna under dagen att vi inte ens lägger märke till de små källorna till glädje. Som vi gjorde när vi var barn. Då fanns här och nu mer närvarande är sen.

Sinnena upplever mer intensivt när vi låter oss vara här och nu. När vi inte trubbar av dem med sen. När vi är här och nu och lägger märke till de små sakerna omkring oss och tillåter oss att känna uppskattning för dem så föds glädjen. Prova det idag. Vi kan påverka vår sinnesstämning. Det är något som är värdefullt att träna oss i. När det sedan är som tuffast så kan vi ändå hitta stilla glädje i det lilla.

 

Blogg · Livsstil · Utmattning

Kroppen, själen och helheten…

lakandeliv2 kommentarer

Hållbar hälsa har blivit mitt största fokus i livet. Det blir så när livet påverkas på ett omfattande sätt av att du inte mår bra. Alla delar i livet påverkas mer eller mindre. Så om jag verkar totalt insnöad på allt som har med hälsa och hållbar livsstil att göra så har det sin naturliga förklaring. Jag letar och utforskar alla möjliga vägar mot hälsa och hållbarhet som jag kan finna. Jag själv är mitt forskningsobjekt. Att prova är enda sättet att veta om något fungerar. Något fungerar för någon och kanske inte för alla, men om du inte provar så vet du ju inte om det kan hjälpa just dig. Det är så jag tänker och det är därför jag vänder på varje sten.

beach-15712_1280

Att se kroppen som en helhet känns viktigt. Det jag stoppar i mig på olika sätt eller för den delen har på huden och i håret ger en inverkan på min kropp. Då blir det alltmer viktigt att ta reda på vad de sakerna innehåller. Välja med omsorg det jag äter eller tillför kroppen. Börja lära känna min egen kropps signaler. Hur märker jag när den inte tål något eller när den inte mår bra av något? Börja lägga märke till de subtila signalerna. Något av det absolut viktigaste tror jag är att avstå raffinerat socker, artificiella sötningsmedel och tillsatser så mycket du bara kan. Det finns i nästan allting. Att läsa innehållsförteckningar är ett måste.

grill-party-3524649_1920

Vad får vi i oss via miljön vi omges av? Hur påverkar plasten och aluminiumet oss? Finns det andra miljöfaktorer som kan påverka vår hälsa? Hur kommer jag tillrätta med dem? Det är ytterligare en aspekt som jag intresserar mig för på min väg mot en hållbar hälsa och ett hållbart liv. Det är dessutom något som påverkar fler än mig. Jag ser det som ganska självklart att det vi använder till att förpacka vår mat i eller tillaga vår mat i, också når vidare in i vår kropp. 

hands-2238235_1920

Att röra på sig är viktigt. Det har ju konstaterats på många ställen att vi behöver röra oss och få upp pulsen minst tre gånger i veckan. Det har en god effekt på oss på många vis. Det inverkar på hjärnan bland annat och kan vara en god behandling mot mild depression. Att röra på sig motverkar även demens när vi börjar bli äldre. De flesta vet att vi behöver röra på oss för att må bra. Ändå är det lätt att inte prioritera det när livstempot går för fort. Som utmattad fick jag börja med promenader. I början var även det svårt. Vardagsrörelse är viktig. Att ta trappan, att promenera eller cykla till och från platser du besöker. Om du sedan också kan lägga till pulshöjande träning tre gånger i veckan så är det mycket bra. Att stärka musklerna är också viktigt. För att ge kroppen möjlighet att göra alla de saker vi vill utan att vi skadar oss. Detta område är något som är eftersatt i mitt liv och behöver byggas upp ordentligt.

dumbbells-2465478_1920

Att se kroppen och själen som något som hänger ihop och påverkar varandra är också en viktig aspekt. Det är därför jag är intresserad av att arbeta med den mental biten på olika sätt. Med olika strategier och metoder. Tanketräning, tacksamhet, mental träning och mindfullness. Strategier för stresshantering. Många blir hjälpta av yoga och meditation. Det viktiga är att inte koppla bort det ena från det andra utan att se att kroppen behöver sitt och själen sitt för att må bra. Vi behöver ta hand om båda. Träning och näring för kroppen såväl som träning och näring för själen. Helhetssyn har en större möjlighet att bygga hållbar hälsa.

Det är inom alla de här områdena som jag bit för bit försöker bygga upp min hälsa igen. Jag har börjat i en ände och sedan lagt till något allteftersom. Att göra för mycket på en gång har inte fungerat. Återigen handlar det om att lyssna inåt och förstå att det tar tid att bygga hälsa om du har varit sjuk. Nästa vecka ska jag starta upp mer regelbunden meditation. Hittills har jag enbart mediterat när jag känt behov av det. Men nästa vecka påbörjar jag en regelbunden meditation via en app från Chopracenter. 

balance-110850_1280

Min framtid är fortfarande ganska oviss. Jag vet ännu inte hur det blir med min framtida arbetsträning. Det skulle undersökas i veckan som gått men än har jag inte hört något från dem som skulle undersöka det. Min ekonomi är i princip helt omöjlig men det har jag blivit tvungen att acceptera de senaste åren. Trots det så vaknar jag varje morgon med oro över den. Så meditation kanske kan vara ytterligare ett verktyg som hjälper mig i att hantera all ovisshet och all stress det innebär att leva i det här och vänta på att andra ska fatta beslut om min framtid.

Att vara sjukskriven bygger inte hälsa. Det jag gör varje dag på egen hand är det som bygger hälsa. Sjukskrivningen har gjort det möjligt att få tillbaka en viss ork så att jag har kunnat sätta igång egna friskstrategier. Det är dessa friskstrategier som jag sedan hoppas ska leda till hållbar hälsa.

Till dig som inte är sjuk kan jag bara rekommendera att använda alla de här strategierna i förebyggande syfte. Att i tid prioritera en hållbar hälsa för kropp och själ är det bästa du kan göra för dig själv och för de du älskar. Det är inte egoism att ta hand om sig. Det är en nödvändighet för att kunna ge fullt ut. Att använda syrgasmasken på sig själv först handlar ju om att om du inte gör det så förlorar du själv medvetandet och kan då inte vara till hjälp för någon annan. Att prioritera din hälsa och ditt välmående både till kropp och själ handlar om just det. Att du genom det använder syrgasmasken på dig själv först. Det är något av det mest kärleksfulla du kan göra både mot dig själv och mot andra. Har du precis som jag blivit sjuk så är det ändå aldrig för sent att börja prioritera om. Börja med ett steg. Så gott du kan.

 

Blogg · Livsstil

Hållbarhet

lakandeliv2 kommentarer

Härlig morgon idag med frost och gryningen som gick i guld och rosa utanför fönstret. De tända ljusen på bordet, kaffekoppen och en närande frukost. Läste texter hos andra bloggare som inspirerar och berikar. Känner mig just nu rik i själ och hjärta.

20181026_072833

Igår städades alla dammtussar bort och hemmet röjdes på lite bråte som vi lätt får för mycket av eftersom vi bor på liten yta. Vi bor i 3 rum och kokvrå på 67 kvm. Jag och mina tre barn som alla nu i princip är vuxna. Min yngsta är 17 år. 

Jag var iväg och handlade lite och har ganska  nyligen upptäckt en mindre butik som ofta har väldigt bra priser på grönsaker. Inte alltid supersnygga men prisvärda. Igår köpte jag till exempel två kilo sötpotatis för tio kronor. Normalt så brukar kilopriset annars vara 33 kronor ungefär. Den här affären sänker kraftigt priset på matvaror istället för att slänga dem som andra butiker gör. När jag kom hem med mina sötpotatisar så fick jag skära bort lite grand på sina ställen men ca 90 procent av dem var fina. 

20181018_173102

Den typen av affär vill jag stödja så att de inte går under ekonomiskt bland alla stormarknader. Det slängs så mycket mat som är fullt ätbar. Idag läste jag några blogginlägg om dumpstring på en blogg som heter Vildvittring. En klok person med glimten i ögat är det som är författare till den bloggen. Inspirerande läsning som kan rekommenderas! Den som inte vet vad dumpstring är kan med fördel gå in och läsa om det på Vildvittring.wordpress.com

Ett annat gott exempel på fina tankar kring hållbarhet är något som finns inom promenadavstånd från mitt hem. Det är en sorts kollektiv trädgård. De har kolonilotter som är mer för privat odling men också allmänna områden där vem som helst kan odla och skörda. Inget är privat utan det som finns där tillhör alla. De har även tillverkat ett litet skåp där vem som helst kan ställa in saker som någon annan kan hämta ut. Sådant gör mig varm i hjärtat och skapar en tro på framtiden. Varje gång jag går förbi den här platsen så blir jag glad. 

20181003_125118

Det här med livsstilen och vad som ingår i den är något som intresserar mig en hel del. Att hitta sätt att leva som är hållbara på olika vis. För mig personligen men också i ett större perspektiv. Det är också ett ämne som jag kommer skriva mer om framöver allteftersom jag själv utforskar det. Det är ytterligare en av byggstenarna till ett läkande liv. 

Blogg · Livsstil · Sinnesfrid

Skapa vägen genom att gå den.

lakandeliv2 kommentarer

Idag känner jag nytt liv i mig lite grand. Oron över hur min framtid ska formas finns där framför allt när jag vaknar på morgonen. Men jag använder de strategier jag har för att låta orostankarna flyta bort så mycket jag kan. Vänder fokus mot här och nu allt vad jag förmår. Och så dyker det ganska ofta upp saker som inspirerar mig. Bit för bit hittar jag då tillbaka till lite mer liv igen. Det kan vara mina barn som står för inspiration och klokskap, en vän eller familjemedlem. Men det kan också vara något jag läser som ger mig det där lilla extra som ger en ton av hopp och glädje.

sunflower-3623331_1920

Ibland undrar jag vad det är för mening med all kamp i livet. Allt är ju inte en kamp men ibland blir saker så övermäktiga att det känns så. Men så får jag ibland en glimt av ett lite större perspektiv och hittar en sorts meningsfullhet mitt i alltihop. Jag tror att de svårigheter jag går igenom på något vis kommer generera något som kan vara till nytta. För mig och om jag har tur även för andra. De tankarna håller jag fast vid så ofta jag kan. Inspiration och glädje kan komma ur så många olika källor. Det är trots allt en rikedom att bli medveten om alla små möjligheter till glädje och kärlek i livet. Det är ju sann rikedom.

malham-cove-3196076_1920

Om jag kan vara mitt uppe i alla svårigheter, vakna med oro på morgnarna och ändå hitta glädje, kärlek och rikedom i livet genom små källor i min vardag så är jag nog rikare än de flesta. Det är trots allt något stort som jag får med mig ifrån det här. Så idag känner jag en glädje och ett hopp inför framtiden igen. Oavsett hur det ser ut det närmaste året så kommer det att bli bättre så småningom. Det har jag en tro på därför att jag vet vilka vägar jag vill gå framöver. Och även om det tar tid att ta mig dit jag vill så kommer jag att gå de vägarna på de sätt jag kan. Varje dag tar jag ett litet steg. Till slut har jag skapat vägen genom att gå den.

Blogg · Recept · Utmattning

Guldmjölk

lakandeliv2 kommentarer

Jag är en person som inte riktigt nöjer mig om något inte fungerar. Letar alltid efter nya vägar, strategier och verktyg om något skaver i livet. Jobbar med mig själv i första hand. Försöker om möjligt problemlösa om det handlar om något yttre. Först efter massivt arbete utan framgång så får jag finna mig i att acceptera läget. Det finns strategier även för det 🙂

Men som utmattad har jag verkligen på alla vis jag kunnat letat efter byggstenar som kan hjälpa mig i att återfå hälsan. Alla stenar är värda att vända på för att bygga hälsa. Ingen avfärdas. Jag vill bli frisk! 

rocks-1150021_1920

En av dessa stenar som jag hittat och vänt på är som jag skrivit om tidigare: Utmattningsskolan som Lena Holfve har skapat. Hon bygger utmattningsskolan utifrån sin egen friskresa. Hittills har de strategierna hjälpt många. Hon menar att utmattningssjukdomar är betydligt mer komplexa än vad vi i Sverige ser. Det är inte nödvändigtvis så att de enbart hänger ihop med stress, arbetsbelastning eller ens har med psykisk ohälsa att göra. De strategier som vården tar till hjälper inte särskilt mycket. Många bli sjuka om och om igen. Om vi låser oss fast vid att utmattning enbart handlar om psykisk ohälsa och tror att vi kan medicinera bort det med antidepressiv medicin så är vi fel ute. En del kan blir hjälpta av det om det även finns en depression med i bilden, men inte annars. Det har redan konstaterats att terapi inte hjälper för att göra oss friska från utmattning. Sjukvården famlar och ingen vet riktigt utan gissar sig fram i stor utsträckning. Vi som är sjuka får vila oss friska, får medicin som inte hjälper, får gå till psykolog utan att det hjälper och om du ändå inte blir tillräckligt frisk så står du där med raserad ekonomi och ett raserat yrkesliv.

20181024_112057

Det är därför jag vägrar att stå och se på utan att själv vända på varje sten. I Utmattningsskolan finns flera strategier som man tar sig igenom bit för bit. De handlar till en början om att försöka minska hjärndimman och dämpa inflammationen som kan vara en bakomliggande faktor. Sedan följer flera steg där vi får leta efter en eventuell rot till problemet och åtgärda det. Det kan handla om flera saker. I min värld så vill jag inte utesluta att det ligger en sanning i detta. Jag har inget att förlora på att prova. Det värsta som kan hända är att jag åtminstone hjälper min hälsa på andra sätt. Jag tror att vi alla är hjälpta av att tänka i termer av hälsa utifrån flera olika perspektiv och inte låsa oss fast vid att sjukvården ska fixa oss. 

Jag kommer inte gå in på i detalj vad Utmattningsskolan har för olika strategier. Är du intresserad av det så rekommenderar jag att du själv letar reda på Utmattningsskolan på Facebook eller skaffar Lenas olika böcker om det här. Den första boken heter Utmattad och handlar om hur du blir fri från hjärndimman. Det jag vill dela med mig av är receptet på Guldmjölk. Det är det första steget mot att få bukt med hjärndimman.

turmeric-3251560_1920

Jag kommer att skriva om hur du justerar receptet utefter AIP-kosten om du följer den just nu. Men jag vet att Lena Holfve anser att alla ingredienser är viktiga i receptet. De fyller olika funktioner. Därför utesluter jag inget från grundreceptet när jag lägger upp det här, utan gör enbart tillägg i texten om hur jag själv har justerat just nu när jag äter enligt AIP. Guldmjölken är tänkt att bli en långvarig följeslagare. Det kan ta olika lång tid innan den ger effekt på hjärndimman, ibland går det snabbt och ibland tar det längre tid. Ingredienserna i Guldmjölken är hur som helst bra att få i sig eftersom de är antiinflammatoriska.

Guldmjölk

Rör ihop i en gryta på spisen:

0.5 dl gurkmeja

1 – 1,5 dl vatten

1/3 tsk svartpeppar (Svartpeppar som innehåller piperin ökar biotillgängligheten i gurkmeja och är därför en viktig ingrediens om du tål den)

1 tsk kokosolja

Sjud ordentligt på spisen i ca åtta minuter. Det ska bli en krämig pasta av det. Det går att spara i kylen i glasburk med lock i ca två veckor. Det går även att frysa in. Ett förslag är att frysa in 1 tsk i varje fack i iskubslådor.

En gång om dagen, någon halvtimme innan du ska sova, tillreder du sedan en dryck av den här pastan. En del blir tvärtom pigga av den och då kan du istället dricka den på morgonen.

Dryck

1 tsk gurkmejapasta

3 dl kokosmjölk (späd med vatten, mandelmjölk eller liknande i början eftersom det kan  vara lite väl mäktigt med så mycket kokosmjölk innan du vant dig. Men försök sakta öka mängden kokosmjölk till du uppnått hela mängden.)

Tillsätt:

0,5 tsk flytande vaniljextrakt

en nypa cayennepeppar och en nypa svartpeppar

Varannan dag varierar du med att tillsätta:

0,5 tsk stött kardemumma eller 0,5 tsk äkta ceylonkanel

Värm upp alltihop på spisen på låg värme tills det börjar ryka. 

Ta av kastrullen från plattan och rör i minst 0,5 – 1 tsk äkta honung då allt har svalnat. Honung förstörs i för höga temperaturer, över +37 grader C.

Du ska lyssna på kroppen och aldrig fortsätta med något som den reagerar mot. Om du mår illa, får ont i huvudet eller på annat vis känner obehag så sluta med guldmjölken några dagar. Prova sedan igen med en mindre mängd som du sakta trappar upp.

En god idé som de flesta förespråkar är att börja med lite eftersom det är en mycket potent dryck. Börja med 10 procent av dosen och öka långsamt. 

spices-541974_1920

Om du äter en AIP kost så ska du vara försiktig med vissa kryddor. Du behöver själv avgöra ifall du vet att du tål dem eller om du till en början vill utesluta dem för att sen prova att introducera. I det här receptet ska du vara försiktig med svartpeppar, kardemumma och vanilj. Du ska helt undvika cayennepeppar eftersom det räknas till potatisväxterna som du undviker i AIP tills du har introducerat dem och inte upplever något problem med dem.

Fler recept på guldmjölk finns på flera ställen. Ett av dem är på Paleoskafferiets hemsida. De har en annan kryddsammansättning där de t ex även tillför ingefära men inte har med vissa av de kryddor som finns med här. Själva pastan görs ändå på samma sätt. De använder dessutom mandelmjölk istället för kokosmjölk. 

Här samlar jag de recept som jag själv vill använda eller redan använder och som bidrar till min hälsa. Det blir som en resurs för mig själv som kanske även andra kan ha nytta av. Idag ska jag starta om med guldmjölk igen! På AIP vis.

 

Blogg · Sinnesfrid · Utmattning

Vägen framåt!

lakandeliv2 kommentarer

Utanför fönstret strömmar barn och ungdomar till förskolan och skolan bredvid mitt hus. Jag sitter med tända ljus och kaffet som värmer mot händerna. Min stund. Dottern har redan gett sig iväg till sin skola. Vi åt frukost ihop som vi brukar. Idag är en ny dag. Saker upprepar sig och är invanda rutiner medan annat är nytt. Som det ska vara. Det bor något skönt i det. En sorts naturlig balans.

Igår ägnade jag några timmar åt att känna alla känslor som dök upp efter rehabmötet. Känna, låta tankarna komma och gå, tillåta mig att för en stund tycka lite synd om mig själv. Fundera över alla katastrofer som min hjärna spelade upp. Bli än tröttare. Sätta på tv:n och fly från allt. Lämna bekymmerna en stund och hitta spänning och skratt. Känna hur hjärnan till slut var för trött för att skapa fler bilder eller tankar. Sömnen som behövs för lugn och ro. För läkning.

book-759873_1920

Idag är en ny dag. Dags att gå vidare. Igen. Använda verktyg som tar udden av katastroftankarna. The work som jag skrivit om tidigare. Det är effektivt mot berättelserna som spinner oro i huvudet. Att syna tankarna för att kunna släppa dem. För att behålla den ömtåliga energin i mig. Försöka låta bli att måla upp bilder om framtiden för jag vet ju ännu inte helt hur den kommer bli. Istället se det fina som finns här och nu. 

Problemlösa det som går att problemlösa. Försöka släppa det jag inte kan förändra. Leta efter solglimtarna. Fokusera på det ljusa som är här och nu. Inte tänka för långt fram. Bara här och nu. På det sättet tar jag mig framåt en dag i taget. Till slut har jag kanske kommit en bit på min resa. Resan i ett läkande och hållbart liv. En stund i taget. En dag i taget. Tro och hoppas på det bästa. Det är vägen framåt.