Etikett: Återhämtning

Livsstil · Utmattning

Liv igen…

lakandelivLämna en kommentar
Jag känner en längtan efter lite mer liv i livet. Att bit för bit fylla det med sådant jag tycker om och trivs med. Sådant jag mår bra av. Det blev tydligt igår när jag träffade psykologen för första gången. Det är just det jag vill få stöd i, från honom. Stöd i att hitta en balans mellan aktivitet och vila. En balans som för mig framåt mot ökad hälsa och ork. Att hitta min stig framåt.
Det finns så mycket jag tycker om att göra. Det finns människor jag tycker om att prata med och umgås med. Det finns saker som engagerar mig. Under en tid var jag så trött att jag inte kände att något alls var kul. Jag önskade inget annat än att få vara själv, i tystnad och vila.
Nu har lusten kommit tillbaka. Men orken hänger fortfarande inte med riktigt. Det är där jag vill få hjälp i att bygga upp på en lagom nivå, bit för bit. Få hjälp att hitta och hålla en balans som är bra på jobbet och privat. En balans där jag bit för bit kommer tillbaka till mer liv. Där de aktiviteter och människor jag tycker om blir en påfyllning igen. Där även det kan bli en sorts återhämtning.
Livsstil · Utmattning

Energibalans

lakandelivLämna en kommentar
Hur skapar man en okej energibalans? En nivå där man orkar både på jobbet och hemma? Där man orkar bygga upp friskfaktorer och inte bara vila?
Dessa frågor vill jag jobba med nu när jag börjar på KBT. Jag hoppas få stöd och strategier. Så att jag hittar en sund balans. Så att jag på bättre sätt kan hantera den oundvikliga stressen i livet.
Återigen sov jag dåligt i natt med tankarna snurrande i huvudet. Jag vill komma tillrätta med det. Så att det går framåt med ork och energi. Så att jag kan engagera mig och ändå må bra. På ett sätt som är sunt.
Idag blir första mötet med psykologen. Jag är lite nervös. Det är nog en av de saker som påverkat min sömn. Men det finns annat också. Kring jobbet, som snurrar i huvudet på mig.
Den där nivån av stress och oro som nästan går igång av sig själv vill jag hitta sätt att hantera. Kanske kan jag hitta de vägarna? Hitta strategier och öva genom stöd i KBT. Genom att öva och öva. Träna mig i verktygen.
Lära mig ett större mått av acceptans. Acceptans kring de saker jag inte kan förändra. Och få energi och kraft att förändra det jag kan. Bit för bit skapa energibalans.
Sinnesfrid · Utmattning

Dags att gå vidare

lakandelivLämna en kommentar
Dags att gå vidare. I tankarna. I vad jag lägger vikt vid. I planerna framåt. I friskfaktorerna. Inte vara kvar i frustration över sådant jag inte kan påverka eller förändra.
Jag måste släppa. Måste lära mig att acceptera att verkligheten ser ut precis så och gå vidare. Inte lägga energi på frustration och sorg över sådant jag inte kan förändra.
Inte låta all skog skymma sikten så att jag inte lägger märke till det som är viktigast. Inte lägger märke till att det finns annat som jag ska lägga fokus på nu. Se träden, vart och ett, istället för hela skogen på en gång.
Hitta stigen framåt däremellan. Inte låta mig överväldigas utan se de små detaljerna som kan skapa en bra väg framåt. Låta skogen vara där. Som den är. Men finna mina stigar.
Visst behöver man acceptera att man har de här känslorna och låga perioderna också ibland. Men jag känner ett behov av att komma vidare nu.
Om en miljö eller omständighet ständigt påverkar mig på det sättet och ingenting jag gör kan förändra det så är det dags att släppa och gå vidare.
Det börjar med att försöka släppa det i tankarna. Forma nya tankar och nya planer framåt. Till slut är jag på väg. Jag behöver verkligen fokusera på friskfaktorer.
Försöka engagera mig i bara det just nu. Inte engagera mig så starkt i något annat. Det tar för mycket kraft och energi. En kraft och energi som behövs till att skapa hälsa.
Jag behöver stålsätta mig. Låta saker rinna av mig. Inte lägga så stor vikt vid något annat än att fokusera på att bli starkare. Andra säger det till mig. Att jag ska skaffa ett pansar där jag inte engagerar mig så mycket. Just nu är det nog tyvärr så.
Det engagemang jag känner för mitt jobb behöver vara på ett minimum just nu. Jag behöver fokusera på hälsan före allt annat. Gå dit. Göra jobbet. Gå hem. Inte gå igång. För det kör slut på mig. Jag behöver öva på det. Mycket. Just nu är det så.
Livsstil · Sinnesfrid · Utmattning

Mars och Venus

lakandelivLämna en kommentar
Igår var en dag med lite mer balans. Jag var ute i solen och njöt av allt det vackra som blommar och frodas överallt.
Jag promenerade men satt också en stund i lugn och ro i gröngräset. Växlade mellan aktivitet och vila. Mellan rörelse och stillhet. Båda behövs. Att hitta balans för att inte trötta ut men inte heller vila för mycket. Kroppen och själen behöver vara igång också. Inte lätt att känna var gränserna går just nu.
Det finns olika verktyg och strategier man kan använda för att hantera livet och må bättre på olika sätt.
Å ena sidan kan man lära sig förändra sina tankemönster och beteenden genom till exempel KBT och å andra sidan kan man öva sig i acceptans genom ACT. Det finns många fler verktyg och strategier men de här intresserar mig lite extra just nu.
Det kan tyckas motsägelsefullt men jag tror att man i olika lägen behöver olika strategier. Därför är de inte motpoler i mina ögon. Jag tror att man behöver en verktygslåda ibland i livet. Man behöver ibland ta hjälp av det ena och ibland av det andra.
Men det svåra kan vara att veta när det är lämpligt att använda det ena eller det andra. Lika svårt är det för mig att veta vad det innebär att lyssna på kroppen när jag inte är riktigt van att göra det. Vad är det egentligen den behöver nu?
Behövs mer vila eller behöver kroppen träning nu? Vad betyder tröttheten? Ska jag utmana den nu genom aktivitet eller ska jag vila mer för återhämtning? Jag måste helt enkelt prova mig fram. Tills jag lär mig att förstå min kropps signaler lite bättre.
Det är ingen annan som vet vad jag behöver så jag behöver lära mig förstå det själv. När en annan behöver vila kanske jag behöver röra på mig och tvärtom. Vi fungerar olika i olika lägen i livet och utifrån var vi är just nu i kropp och själ.
Att lära mig att lyssna på min kropp och själ och försöka följa dem lite mer är något av det svåraste jag har gjort. Det är som om hjärnan har ett annat språk än kroppen och själen. Som om hjärnan är från Mars medan kropp och själ är från Venus.
Kost · Livsstil · Utmattning

Vanor för balans

lakandelivLämna en kommentar
Bananpannkakor, gott kaffe, avocado, gurka, kalkonskinka och rökt lax. En frukost fylld med härliga smaker. Solen skiner och jag har sommarkänsla.
Morgonen och förmiddagen är min bästa stund. Då känner jag mer energi och livsglädjen är större. Det är då jag tycker om att skriva, får kreativa idéer och gärna sätter igång med projekt som kan växa mig över huvudet. Efter lunch avtar oftast orken. Då har jag varit igång några timmar.
Det är då jag behöver göra avslappning eller meditation, yoga eller något annat som ger återhämtning. Ladda batterierna. Ta det i ett lugnare tempo. I tystnad en stund. Träna kroppen behöver jag också.
Att hitta de där vanorna som ger balans är inte så lätt när man aldrig gjort det. Jag har provat lite olika saker genom åren men ingenting har blivit en vana som jag gör regelbundet. När barnen var små gick jag på Qi gong en gång i veckan. Det var riktigt skönt. Men jag fick liksom inte till det i min vardag hemma. Det hade jag behövt.
Jag har en vana av att skjuta upp sådant som jag behöver göra bara för mig. Dagarna fylls med sådant som gagnar fler och andra. Så har jag alltid levt. Det är i det jag har känt mig värdefull och känt glädje. Det handlar inte om att jag offrar mig. Det ger mig själv något också.
Jag kan tankemässigt förstå att det skulle vara bra för mig att t ex lära mig yoga och ägna en stund åt det varje dag. Men den dagen jag sätter igång med det känner jag mest motstånd. Motstånd mot att ta mig tid varje dag för det. Inruta mitt liv. Gå in i mig själv.
Det är egentligen konstigt att jag känner så för jag går ju in i mig själv mycket i mitt skrivande. Jag mediterar sporadiskt, inte regelbundet, och då går jag också in i mig själv. Så jag vet inte riktigt vad det är som gör så stort motstånd i mig vid tanken på en regelbunden vana som är välgörande för mig själv. Det är som om en otålig del av mig tycker att jag inte har tid. Att jag har viktigare saker att göra.
Hur gör man det viktigt? Tankemässigt vet jag att det är viktigt för mig. Viktigt för att jag ska må bra och också orka finnas för andra. Ändå skjuter jag det framför mig. Prioriterar annat. Ett starkt motstånd inombords mot nya regelbundna vanor.
Kanske det är något jag kan få hjälp med i KBT? Hjälp att skapa vanor som bygger upp min hälsa på olika sätt. Hjälp att inombords känna att jag är viktig. På riktigt. Att inte bara tänka utan verkligen förstå att precis som när man flyger så behöver man sätta på sig själv syrgasmasken först för att överhuvudtaget kunna hjälpa någon annan.
I huvudet förstår jag det. Men i kroppen och själen är jag inte där. År av andra sätt att fungera, ända sedan barnsben, är svåra att förändra. Men jag vet att det går. Med lite hjälp kanske det går lättare.
Livsstil · Utmattning

Olikhet är härligt!

lakandelivLämna en kommentar
Jag vaknar tidigt. Numera ofta vid fyra. Men ligger kvar och försöker somna om ett tag. Till sist ger jag upp och kliver ur sängen. Gör iordning en lättare frukost. Bara för mig. Om en stund ska jag förbereda frukost på sängen till ena dottern som fyller 17 år idag. Idag firar vi hennes dag.
Men just nu har jag min lugna stund. Ofta gillar jag tystnaden vid frukosten. De stunder jag vaknar före alla andra. En stund av mindfullness där jag känner dofter och smaker. Upplever med sinnena och uppskattar det jag har här och nu.
Men jag älskar också frukostarna när vi alla är lediga. När alla tre barnen är här. Då hjälps vi åt att göra frukostbuffé med lite allt möjligt som vi gillar. Varm mat och kall mat. Vi sitter ett par timmar och äter och pratar. De stunderna älskar jag. De är dyrbara och härliga.
Eller sommarens frukostar med storfamilj. Min ena syster och hennes familj tillsammans med min i Ystad. I radhuset vid havet. Där startar dagen lite lugnare med att vi vuxna kommer ner en i taget, hämtar det vi vill ha i kylen och äter frukost i lugn och ro. Efter en stund dyker en efter en av tonåringarna upp. Frukosten blir mer livlig, med prat och skratt. Alla gör iordning sin lunchmatsäck som ska tas med när vi ger oss av till stranden. Febril aktivitet och kö till badrummena.
Jag älskar dessa olika frukostar. Lugnet och tankeutrymmet ibland. Liv och rörelse, samtal och skratt ibland. Jag känner mig tacksam över att jag får uppleva dessa ytterligheter.
Men just nu är det skönt med lugnet. Just nu behöver jag mycket av det för att må bra. Återhämta kraft. Nu tankar jag lite ro. Jag har det bra här och nu.
Om några timmar firar vi dottern i min ena systers trädgård. De erbjöd oss att fira där nu när vädret är så fint. Det blir så varmt inne i min lägenhet. Solen står på in genom fönsterna hela eftermiddagen och kvällen. Termometern inne visar på närmare 30 grader.  Då är det svårt att vara här och fira.
Barnen och jag hade planerat att samla våra gäster och gå iväg till en liten park i närheten. Där tänkte vi att vi kunde ha picknick och fira. Men erbjudandet om att vara i lugn och ro i min systers trädgård togs med glädje emot.
Jag har bit för bit skapat ett hem jag trivs i nu igen. Små steg. Men nu är det klart och jag känner glädje över att se mig omkring här hemma. Nu kan jag trivas, få återhämtning och känna lugn här. Att ta lite i taget var bra. Det tog tid men nu är det färdigt. Och jag körde inte slut på mig själv.
Att försöka hålla en balans mellan att göra och att vara som jag mår bra av är viktigt. Att ta lite i taget. Att våga be om hjälp ibland. Att visa mig själv medkänsla. Att inte ställa för höga krav på mig själv och ryckas med och gå in i gamla mönster. Det är viktigt. Och det är en process att komma ihåg och öva på varje dag.
En lugn start med min frukost i tystnaden och närvaron är en bra början. En start med flera tankar kring hur härligt det är med olikhet. Att det inte alltid är samma. Frukostar, möblering, göra och vara. En dag och flera tankar. Minnen som är härliga. Tacksamhet över här och nu. Snart firar vi dottern och samlas med den större familjen. Mina systrar och deras familjer. Kärlek.
Livsstil · Utmattning

Bara vara

lakandelivLämna en kommentar
Idag blev inget gjort. Inga böcker kom tillrätta i bokhyllan. Ingen bättre ordning här hemma. Väldigt lite göra idag.
Jag tillbringade dagen precis som vår lilla Lo. Ihopkrupen i soffan. Vilade, och sov också en stund.
Bara vara. Utan ljud. Utan tv, radio, musik. Tystnad. Inte läsa. Ingenting. Bara vara. För orken räckte inte till mer.
Framåt sena eftermiddagen röjde jag undan lite disk. Läste någon annans blogg om processen att komma tillbaka till jobb efter utbrändhet.
Om hur man får återhämtning. Inte bara sova och vila är återhämtning. Även fylla på med sådant som ger energi.
Men när man är så intensivt trött känns det inte som om det finns något som kan fylla på energin. Då blir man irriterad till och med på katten när det känns som om hon kräver uppmärksamhet. Så då är det verkligen sova och vila som gäller.
För några veckor sedan var jag där. Redo att börja fylla på lite i taget. Började med små steg. Men nu känns det som om jag klivit tillbaka igen. Tröttheten har ökat. Energin som börjat komma tillbaka försvinner mer och mer.
Jag vill orka göra lite mer. Vill orka göra sådant som kan ge påfyllning. Vill sätta lite guldkant på vardagen. Om än på enkla sätt. Som barnen och jag gjorde en helg för ett bra tag sedan. Egyptisk afton med beduinkänsla och Egyptisk mat.
Tänk vad lite filtar, schalar, tyger och kuddar kan göra. Plötsligt var vi i tältet i öknen. God linssoppa som jag ätit i Egypten. Så enkelt och så mysigt. Glädje i vardagen. Påfyllning. Men just idag orkade jag inte göra alls. Bara vara.
Livsstil · Utmattning

Brinna för utan att brinna ut…

lakandelivLämna en kommentar
En dag emellan är det idag. En ledig dag mitt i veckan. Två dagar jobb och sedan ledig följt av två dagar jobb. För att få en återhämtningsdag och orka. Jag är tacksam över att jag har det så. Annars hade jag förmodligen inte orkat arbeta hela veckan utan kraschat de sista dagarna. Två dagar efter varandra är ändå på gränsen för vad jag orkar.
Det som kräver mest är att vara i sammanhang med mycket sinnesintryck.  Mycket ljud, mycket liv och rörelse och att förhålla mig till flera människor på en gång i samtal och samvaro. Huvudet tar stopp. Det blir svårare att tänka och fokusera. Svårare att följa en röd tråd och att minnas. Tröttheten sprider sig i hela mig.
Så att vara i barngrupp på förskolan är egentligen det som är mest krävande. Om jag hade haft ett kontorsjobb där jag kunde ta en uppgift i taget i en miljö utan så mycket ljud och rörelse runtomkring så skulle jag förmodligen orka bättre. Inte bli lika trött lika snabbt. Om jag mötte en människa i taget i samtal eller en grupp vuxna i lugnare möten under en del av en dag så skulle jag förmodligen fungera bättre. Men så ser inte min verklighet ut just nu. Därför blir jag intensivt trött redan efter en förmiddag på jobbet.
Jag tycker om att jobba med människor, stora och små. Jag gillar mötena och att få syn på den andra människan. Vara närvarande, lyssnande och upptäcka den andre. Kanske kunna följa en bit på vägen i utforskande och utveckling.
Jag är intresserad av miljö och relationer. Kommunikation människa till människa men också mellan miljö och människa. Jag tycket om att hjälpa andra att växa i självkänsla och självförtroende och genom det blomstra. Genom växandet i självförtroende och självkänsla vågar många ge mer av det de har att bidra med till andra. Det sprider härliga ringar.
Jag brinner för just de sakerna. Växande, utveckling, relationer, kommunikation, hälsa, människor och miljö. Och jag brinner för det både när det gäller barn och vuxna. Det är också det jag ständigt läser och lär mig mer om. Det är det jag skriver om. Det är det som fyller mig. Ger meningsfullhet.
Men hur fortsätter jag nu? För att göra de saker jag älskar och som engagerar mig utan att brinna ut? Och var gör jag det? I vilka sammanhang? Dessa saker funderar jag mycket på.
Idag blir en dag av återhämtning. Lugn takt. Utan ljud. Bara jag och katten hemma. Kanske flytta böckerna från golvet till bokhyllan? De har legat där sedan vi började röja och möblera om. Orken har inte räckt till att fixa här hemma när jag jobbat. Får se hur det blir. Behöver lyssna på kroppens behov. Men kanske lite i taget. Balans mellan att göra och att vara.