Verktygslådan

När stressfyllda tankar, oro och rädsla väcks så är det en signal om att ta hand om oss på olika sätt. Först och främst kolla av om oron och rädslan är sann och verklig. Behöver vi fly så ska vi fly. Behöver vi skydda oss på olika vis så ska vi göra det. Men om vi upptäcker att oron och rädslan snarare bor i våra tankar och i vårt sätt att måla bilder av verkligheten så kan vi försöka välkomna dem. Välkomna att de dyker upp för då får vi en chans att arbeta lite med dem. Syna dem och kanske befria oss lite ifrån dem. 

När vi börjar lägga märke till att våra tankar påverkar oss så har vi kommit en bit på väg. När vi märker att vi genom att tänka på sådant som vi uppskattar och som vi är tacksamma över känner oss lite gladare och får lite mer energi så märker vi att våra tankar har makt att påverka oss. Likadant är det ju tvärtom. Oron och tankarna kring saker vi är arga eller irriterade över kan spelas upp i dialoger inom oss. Om och om igen, timme efter timme och ofta utan att vi är fullt medvetna om det.

När vi börjar märka att vi är inne i en sådan dialog, en berättelse där vi argumenterar och diskuterar oförrätter kring andra, så har vi redan kommit en bit på väg. Att lägga märke till dem är första steget. Vi kan om vi vill börja ifrågasätta om de tankar vi spelar upp inom oss är sanna. Kan vi vara hundra procent säkra på att någon annan tänkt eller menat något på ett visst vis? Kan vi vara hundra procent säkra på att vi uppfattat hela vidden av en händelse helt korrekt? Många gånger upptäcker vi att vi inte är så säkra på det. Det kan ofta finnas en liten, liten möjlighet att vi inte vet hela sanningen. Ändå spelar vi dessa berättelser inom oss. Och mår dåligt över dem. Om och om igen.

Om vi börjar lägga märke till hur de tankarna påverkar oss och får oss att känna så har vi kommit ytterligare ett steg på väg mot läkning. Vi kan känna att vi får ont i magen, i axlarna och spänner käken. Vi kanske lägger märke till att vi andas kortare och mer ytligt. Vi upptäcker att vi känner en massa olika sorters känslor. Kanske sorg, ilska, oro och en känsla av avstånd till den andre. Det i sin tur får oss att tänka vidare om den andre. Dömer och bedömer den andre på olika vis. Avståndet mellan oss växer. Vi skapar kanske rent av det avståndet genom hur vi tänker och de känslor som våra tankar genererar.

Nästa steg är att börja fundera över hur det skulle kännas att möta den andre eller situationen utan de där tankarna. Utan alla berättelser och tankar som vi bedömt och dömt utifrån. Som en blank duk. Om du var helt oförmögen att tänka i de banorna hur skulle det då kännas? Om du mötte personen utan egna bedömande tankar. Bara mötte och lyssnade utan att döma. Hur skulle det kännas då? Ofta kan vi då märka att vi skulle slappna av påtagligt i kroppen, det som gjort ont skulle släppa. Andningen kanske skulle bli djupare och lugnare. Det skulle inte finnas ett avstånd. Ibland blir vi till och med överraskade över att märka att vår egen känsla av kärlek och förståelse skulle öka. Ibland kanske vi skulle märka en stor förändring i hur vi känner oss och ibland en mindre förändring.

Genom att på det här sättet bli medveten om hur tankarna påverkar våra känslor och även våra kroppsförnimmelser så får vi en egen erfarenhet av hur stor påverkan våra egna tankar har. Och vi kanske även märker att vi faktiskt ofta har makt att påverka våra tankar och då även påverka hur vi känner oss. Det kan ibland revolutionera vår värld. Våra relationer kan förändras till det bättre eller så upphör de eftersom de livnärde sig på den dynamik vi varit delaktiga i. Vi ser oss själva och vår egen makt över våra känslor och ytterst vår hälsa och vårt liv. Det kan göra oss mer och mer fria från oro och rädsla. Mer och mer fria från tankar som skapar ett lidande i oss. Vi kanske rent av kan förbättra våra relationer och våra liv. Det frigörs energi som gått åt till oro, stress, rädsla och till alla våra inre berättelser om andra.

Till sist kan vi försöka vända våra tankar och se om motsatsen till våra berättelser kan vara minst lika sann eller kanske mer sann än de tankar vi först hade. Ofta kan det finnas en liten möjlighet att det är så. Att vi inte säkert vet hur någon annan tänkt eller vad de haft för avsikt. Eller kanske vi rent av börjar se att vi själva haft en roll att spela.

Det jag har beskrivit här är ett sätt att arbeta med sig själv som kallas The Work. Det är författaren Byron Katie som upptäckte det här när hon själv mådde väldigt dåligt. Hon byggde upp sin hälsa och sitt liv med hjälp av den här metoden. Det handlar ytterst om att syna sina egna tankar och verkligen undersöka om de är sanna. Att undersöka och se hur de påverkar oss. Att undersöka om vi kan påverka dem och se hur det då påverka vårt eget mående. Under många år sedan dess har hon hjälp åtskilliga människor genom att samtala med dem kring de här frågorna, med den här metoden. Om du vill läsa mer om metoden, om hur Byron Katie själv upptäckte metoden i sitt liv, så har hon skrivit flera böcker om det här. Det går också att hitta henne på youtube där hon visar hur hon samtalar med människor kring det här och hjälper dem. Hon håller workshops och utbildningar i många olika länder. Hon har en hemsida och det finns dessutom en app där du själv kan arbeta med metoden.

Den här metoden är en av alla de olika verktyg och strategier som jag samlat på mig genom åren. Den är otroligt verksam. Vi kan behöva olika sätt för att arbeta med oss själva. Ett mer konkret, handfast arbete i att arbeta med våra tankar och känslor som den jag just beskrivit eller ett lugnare sätt att öva acceptans och låta tankarna passera via  till exempel meditation. Vi är också olika och det som passar en kanske inte passar en annan. Jag berättar om de verktyg jag själv provat och provar. På det sättet hoppas jag att du hittar något som passar dig eller söker vidare. Att samla på verktyg kan vara bra. Att ha en verktygslåda full av olika verktyg och strategier. Då kan vi plocka fram dem när de behövs och välja ut ett som passar oss just nu. Vissa kanske finns med oss nästan dagligen under en längre tid för att vi behöver det. En del verktyg behöver vi använda ett tag och öva på för att de ska vara tillräckligt verksamma. Det kan krävas lite tålamod. Men det mesta som vi skapar skapas ju inte över en natt. Vi kan behöva lära oss verktygen och öva på dem innan de kan hjälpa oss att skapa.