Blogg · Livsstil · Utmattning

Kroppens intelligens

För att hitta den där balansen i energibudgeten så behöver vi då och då ta en titt på våra liv, vår vardag och vår dag för att se vilka områden som gör uttag ur budgeten och vilka områden som gör insättningar. Och inte bara större områden i livet utan också titta på hur en dag kan se ut. Vad under den här dagen tar energi och kraft från budgeten? Vad under den här dagen ger energi och kraft? Har jag en balans? Behöver jag leta efter fler komponenter som gör insättningar i budgeten?

fall-foliage-3736055_1920

Efter en tid av ökat minus i budgeten funderade jag nu på morgonen kring hur jag ska kunna ändra det. Livet ser ut som det gör just nu. Framtiden är oviss. Ekonomin är i en nedåtgående spiral. Hur ska jag förhålla mig för att inte dras med ner i en spiral av ökad utmattning? Hur ska jag varje dag ha ork att göra de saker som behövs? Ha ork att både ta hand om det praktiska och nödvändiga i livet och ta hand om att bygga min hälsa. Hur ska jag lyckas komma på så pass mycket plus i budgeten att jag också orkar umgås med de som är viktiga i mitt liv? Ett plus som gör att orken räcker till ett socialt liv?

freedom-2768515_1920

Jag tittade på hur en typisk dag ser ut. Jag tittade på vad jag ägnar min tid åt såväl som var mina tankar befinner sig. Jag tittade på allt som ingår i livet, det som omger mig och finns där i det yttre och i det inre. Jag tittade på de strategier jag jobbar med för att bygga hälsa. Varför blir det minus och varför är det så svårt att hitta en balans som är lite mer stabil när jag tycker att jag gör en hel del för att bygga hälsa? 

Jag kom fram till att min budget har en balansräkning som pekar på minus trots att jag gör många saker som borde göra att den pekar mer mot plus. Självklart är de saker som tar stora bitar ur budgeten hela min nuvarande livssituation av ovisshet och havererad ekonomi. Men utöver det då? Jag fyller på med promenader, tankestrategier, skrivande, härligt umgänge med mina barn och en kost som är mer hälsosam för mig. Jag ser att strategierna är bra. De gör skillnad. Men de är inte tillräckliga när det andra tar så mycket ur budgeten. 

typewriter-2306479_1920

Jag har börjat få ont i kroppen. Spänningar som gör att det värker. Det gav mig lite ledtrådar. Jag ska fortsätta med mina påfyllningsstrategier. Jag ska fortsätta att problemlösa så gott jag kan kring de saker i mitt liv som behöver lösas. Men jag har börjat fundera på om det är så att balansen i min budget också kan handla om balansen mellan huvud och kropp? Om jag tittar på en dag så ser jag att mycket av min tid tillbringas i sådant som har med huvudet att göra. Väldigt lite tillbringas i närvaro i kroppen. Jag tar hand om kroppen genom maten och mina promenader. Att ägna mig åt tanketräning och meditation är också något som påverkar kroppen och inte bara hjärnan. De hänger ju ihop i form av spänningar och hur det ena triggar det andra.

stress-391657_1920

Under en dag är jag väldigt mycket i all problemlösning. Väldigt mycket i huvudet. Det är en mindre tid som jag faktiskt är mer i kroppen. Kanske är det så att jag för att få en bättre balans i budgeten skulle behöva vara i högre utsträckning i kroppen? Mer i görandet än i tänkandet. Göra i en takt och på ett sätt som fungerar och ger påfyllning utan att skapa mer minus. Mer i aktivitet och närvaro i den aktiviteten, i kroppen och i sinnena. Kanske är det så att jag ska avsätta en avgränsad tid varje dag åt att problemlösa för att sedan i så stor utsträckning som möjligt vara mer närvarande i kroppen och sinnena? Försöka göra det jag kan för att ha fokus på kroppen i högre utsträckning är tidigare. Skulle det göra skillnad? Jag tror att det finns en viss chans till det. När jag vandrar så mår jag ju alltid så mycket bättre på alla sätt. Då försvinner till slut allt annat än att vara i rörelse och uppleva omgivningen och kroppen med alla sinnen.

2017-06-06 00.06.39

Idag försöker jag lämna problemen och de utmaningar jag har just nu för att framöver prova om det gör någon skillnad i mig om jag ägnar mer tid åt saker som har mer med kroppen och sinnena att göra. Jag ska avsätta tid varje dag då jag helt går in i att hitta lösningar på de utmaningar och problem som finns. Men de ska inte längre få ta över min tillvaro. Det är under den tiden jag ägnar mig åt det. All annan tid ska jag försöka ägna åt friskstrategier och åt att vara mer i kroppen än i hjärnan. Vara mer i det fysiska livet än i tankarna. Skrivandet är en del av att vara i tankarna och i hjärnan men det ger mig påfyllning och glädje. Tanketräningen likadant. Men ingenting av dessa får ta över för mycket ändå. Min kropp behöver också tas omhand. Det är det den signalerar nu. Dags att lyssna på kroppens egen intelligens och hitta en ökad balans mellan huvud och kropp. 

Blogg · Sinnesfrid

Verktygslådan

När stressfyllda tankar, oro och rädsla väcks så är det en signal om att ta hand om oss på olika sätt. Först och främst kolla av om oron och rädslan är sann och verklig. Behöver vi fly så ska vi fly. Behöver vi skydda oss på olika vis så ska vi göra det. Men om vi upptäcker att oron och rädslan snarare bor i våra tankar och i vårt sätt att måla bilder av verkligheten så kan vi försöka välkomna dem. Välkomna att de dyker upp för då får vi en chans att arbeta lite med dem. Syna dem och kanske befria oss lite ifrån dem. 

När vi börjar lägga märke till att våra tankar påverkar oss så har vi kommit en bit på väg. När vi märker att vi genom att tänka på sådant som vi uppskattar och som vi är tacksamma över känner oss lite gladare och får lite mer energi så märker vi att våra tankar har makt att påverka oss. Likadant är det ju tvärtom. Oron och tankarna kring saker vi är arga eller irriterade över kan spelas upp i dialoger inom oss. Om och om igen, timme efter timme och ofta utan att vi är fullt medvetna om det.

brain-2062057_1920

När vi börjar märka att vi är inne i en sådan dialog, en berättelse där vi argumenterar och diskuterar oförrätter kring andra, så har vi redan kommit en bit på väg. Att lägga märke till dem är första steget. Vi kan om vi vill börja ifrågasätta om de tankar vi spelar upp inom oss är sanna. Kan vi vara hundra procent säkra på att någon annan tänkt eller menat något på ett visst vis? Kan vi vara hundra procent säkra på att vi uppfattat hela vidden av en händelse helt korrekt? Många gånger upptäcker vi att vi inte är så säkra på det. Det kan ofta finnas en liten, liten möjlighet att vi inte vet hela sanningen. Ändå spelar vi dessa berättelser inom oss. Och mår dåligt över dem. Om och om igen.

woman-1446557_1920

Om vi börjar lägga märke till hur de tankarna påverkar oss och får oss att känna så har vi kommit ytterligare ett steg på väg mot läkning. Vi kan känna att vi får ont i magen, i axlarna och spänner käken. Vi kanske lägger märke till att vi andas kortare och mer ytligt. Vi upptäcker att vi känner en massa olika sorters känslor. Kanske sorg, ilska, oro och en känsla av avstånd till den andre. Det i sin tur får oss att tänka vidare om den andre. Dömer och bedömer den andre på olika vis. Avståndet mellan oss växer. Vi skapar kanske rent av det avståndet genom hur vi tänker och de känslor som våra tankar genererar.

dandelion-288316_1920

Nästa steg är att börja fundera över hur det skulle kännas att möta den andre eller situationen utan de där tankarna. Utan alla berättelser och tankar som vi bedömt och dömt utifrån. Som en blank duk. Om du var helt oförmögen att tänka i de banorna hur skulle det då kännas? Om du mötte personen utan egna bedömande tankar. Bara mötte och lyssnade utan att döma. Hur skulle det kännas då? Ofta kan vi då märka att vi skulle slappna av påtagligt i kroppen, det som gjort ont skulle släppa. Andningen kanske skulle bli djupare och lugnare. Det skulle inte finnas ett avstånd. Ibland blir vi till och med överraskade över att märka att vår egen känsla av kärlek och förståelse skulle öka. Ibland kanske vi skulle märka en stor förändring i hur vi känner oss och ibland en mindre förändring.

little-fox-3503733_1920

Genom att på det här sättet bli medveten om hur tankarna påverkar våra känslor och även våra kroppsförnimmelser så får vi en egen erfarenhet av hur stor påverkan våra egna tankar har. Och vi kanske även märker att vi faktiskt ofta har makt att påverka våra tankar och då även påverka hur vi känner oss. Det kan ibland revolutionera vår värld. Våra relationer kan förändras till det bättre eller så upphör de eftersom de livnärde sig på den dynamik vi varit delaktiga i. Vi ser oss själva och vår egen makt över våra känslor och ytterst vår hälsa och vårt liv. Det kan göra oss mer och mer fria från oro och rädsla. Mer och mer fria från tankar som skapar ett lidande i oss. Vi kanske rent av kan förbättra våra relationer och våra liv. Det frigörs energi som gått åt till oro, stress, rädsla och till alla våra inre berättelser om andra.

Till sist kan vi försöka vända våra tankar och se om motsatsen till våra berättelser kan vara minst lika sann eller kanske mer sann än de tankar vi först hade. Ofta kan det finnas en liten möjlighet att det är så. Att vi inte säkert vet hur någon annan tänkt eller vad de haft för avsikt. Eller kanske vi rent av börjar se att vi själva haft en roll att spela.

20181017_111315

Det jag har beskrivit här är ett sätt att arbeta med sig själv som kallas The Work. Det är författaren Byron Katie som upptäckte det här när hon själv mådde väldigt dåligt. Hon byggde upp sin hälsa och sitt liv med hjälp av den här metoden. Det handlar ytterst om att syna sina egna tankar och verkligen undersöka om de är sanna. Att undersöka och se hur de påverkar oss. Att undersöka om vi kan påverka dem och se hur det då påverka vårt eget mående. Under många år sedan dess har hon hjälp åtskilliga människor genom att samtala med dem kring de här frågorna, med den här metoden. Om du vill läsa mer om metoden, om hur Byron Katie själv upptäckte metoden i sitt liv, så har hon skrivit flera böcker om det här. Det går också att hitta henne på youtube där hon visar hur hon samtalar med människor kring det här och hjälper dem. Hon håller workshops och utbildningar i många olika länder. Hon har en hemsida och det finns dessutom en app där du själv kan arbeta med metoden.

carpenters-toolbox-1466467_1920

Den här metoden är en av alla de olika verktyg och strategier som jag samlat på mig genom åren. Den är otroligt verksam. Vi kan behöva olika sätt för att arbeta med oss själva. Ett mer konkret, handfast arbete i att arbeta med våra tankar och känslor som den jag just beskrivit eller ett lugnare sätt att öva acceptans och låta tankarna passera via  till exempel meditation. Vi är också olika och det som passar en kanske inte passar en annan. Jag berättar om de verktyg jag själv provat och provar. På det sättet hoppas jag att du hittar något som passar dig eller söker vidare. Att samla på verktyg kan vara bra. Att ha en verktygslåda full av olika verktyg och strategier. Då kan vi plocka fram dem när de behövs och välja ut ett som passar oss just nu. Vissa kanske finns med oss nästan dagligen under en längre tid för att vi behöver det. En del verktyg behöver vi använda ett tag och öva på för att de ska vara tillräckligt verksamma. Det kan krävas lite tålamod. Men det mesta som vi skapar skapas ju inte över en natt. Vi kan behöva lära oss verktygen och öva på dem innan de kan hjälpa oss att skapa.

Blogg · Sinnesfrid

Starten på dagen…

Lördag morgon. Oavsett om du har en lugn morgon eller en morgon där du snart ska iväg på något så vill jag be dig att du tar dig en liten stund i lugn och ro. En stund då du släpper ner axlarna och andas ut. En stund då du tar dig tid att tänka på några saker i ditt liv som du känner glädje och tacksamhet över. Några saker som du uppskattar. Känn glädjen över att de finns i ditt liv. Uttala för dig själv att du är glad och tacksam över att du har detta i ditt liv. Låt de känslorna och tankarna bli starten på din dag.

cropped-pixlr5.jpg

Detta är en vana jag har etablerat i mitt liv. Något jag gör varje morgon. Det gör att jag blir medveten om att jag har mycket fint i mitt liv. Det gör att jag får en erfarenhet av att jag själv kan påverka hur jag känner mig just nu. Det gör att jag inser att jag på många vis faktiskt har makt att påverka mitt mående. Att jag känner att jag själv kan göra olika saker för att påverka mitt mående, min hälsa och mitt liv ger kraft. Kraft inför dagen. Kraft i livet. 

Jag gör inte enbart den här tanketräningen på morgonen utan jag försöker se mig omkring under dagen också och lägga märke till allt som omger mig som jag uppskattar. Lägger märke till allt det lilla fina i vardagen. I och med att jag gör det så upplever jag en mycket högre grad av glädje och tillfredsställelse i mitt liv än vad jag gjorde för några år sedan.

spring-276014_1920

Innan jag började använda mig av den här strategin så kunde morgnarna istället genomsyras av alla hemska nyheter jag läste om i tidningen. Eller genomsyras av alla de tusen små motgångar som vi stöter på i vår vardag. Att starta dagen annorlunda och att lägga märke till det fina under dagen gör inte att jag lever mitt liv världsfrånvänd. Men jag väljer var jag vill lägga huvuddelen av mitt fokus. Jag gör det för att det är viktigt för mig att bygga ett hållbart liv i hälsa. När jag gör det så har jag också så mycket mer glädje att sprida vidare till andra. 

umbrella-1588167_1920

Idag börjar jag bit för bit att lägga till recept på bloggen. Sådant som jag själv tycker om och tillagar. För det mesta är det recept som jag kanske hittat någonstans hos någon annan, använder som de är eller har modifierat lite. Om det är recept som jag vet att jag hittat hos någon annan så kommer jag att uppge källan. Syftet är att jag bit för bit vill bygga en receptbank med recept som jag själv gillar och använder. Först ut lite senare idag blir benbuljong 🙂 Receptbanken kommer utgå från paleokost eller AIP. Jag kommer skriva ut vilken kategori de tillhör så att det ska vara lätt att välja om man vill prova. 

Sinnesfrid · Utmattning

Käftsmällar i livet

Hur ska man göra för att behålla sin självrespekt när man får käftsmällar av själva livet? Den frågan läste jag i en annan blogg och den satte igång mina tankar. Hur behåller man sitt självförtroende och sin självkänsla, sin respekt för sig själv, när det känns som om livet rasar ihop? När det är så tufft att man knappt orkar en dag till.
En nära vän till mig uttryckte något liknande häromdagen. Från att ha känt att hon är rätt okej så kom tvivlet på det egna värdet när hon nu står i begrepp att byta livsspår. Självrespekt och känslan av värde påverkas av smått och stort i våra liv.
Jag är ju ingen guru som sitter inne med svar på alla livsfrågor men vad är min egen erfarenhet? Det slog mig när jag läste frågan i bloggen att jag har varit på botten och vänt flera gånger i mitt liv. Just nu känner jag att jag har en stabilare grund i mig själv än vad jag någonsin har haft. Hur kommer det sig? Vad gjorde jag för att landa i det? Det är inte så att jag inte får svackor nu utan mer att jag har en stabilare grundton i mig nu.
Jag har under de senaste tio åren av mitt liv gått igenom en hel del som slagit undan fötterna under mig och som har gjort att jag fått kämpa. Min skilsmässa som var ett fruktansvärt jobbigt beslut. En ny tillvaro där jag försökte bygga mitt eget liv med mina barn varannan vecka. En ekonomi som totalkraschade och som har varit extremt tuff under många år. Den är fortfarande i en fas av successiv återhämtning.
Jag böt jobb framför allt på grund av ekonomin och hamnade i en jobbsituation där all personal slutade efter tre månader. Efter ytterligare en kort tid slutade även arbetsplatsledaren. Som relativt nyanställd fick jag ta över hela ledningsansvaret för helt nya kollegor och driva verksamheten så att barn och familjer skulle känna sig trygga. Det var utmanande och stimulerande på många sätt men också en extremt tuff tid. Då pendlade jag också runt fyra timmar per dag.
Jag fick nytt jobb och slapp pendla. Jobbet kändes roligt, utvecklande och jag trivdes. Engagemanget tog fart och det var roligt att vara delaktig i utvecklingsarbete. Jag lade ner väldigt mycket engagemang och kraft i att göra ett bra jobb. Så blev det omorganisation och ombyggnad. En ganska rörig period som krävde mycket av mig. Nya kollegor i flera omgångar, nya familjer, ny organisation, ny som utvecklingsgruppsledare med allt vad det innebar av att sätta mig in i nya saker och försöka leda utvecklingsarbetet på förskolan.
När jag ser tillbaka så är det inte konstigt att jag till slut kraschade i utmattningssyndrom. Under de senaste tio åren har det varit många kriser och många förändringar i mitt liv. Detta parallellt med en fruktansvärt jobbig ekonomi.
Jag har varit nere på botten många gånger och kämpat mig upp igen. Ofta har jag fått tänka en dag i taget, ett steg i taget, för att orka. Det har också gjort att jag numera vet att jag kan ta mig upp. Det är en styrka och en trygghet i mig att veta att jag kan ta mig upp igen. Jag har verktyg för det på olika vis. Men under perioder har jag nästan varit redo att helt ge upp. Stunder när jag inte kunnat se några utvägar eller vägar upp.
Många gånger har min trassliga och kämpiga ekonomi gjort att jag har känt mig värdelös. Jag har inte haft problem med att leva på havregrynsgröt när barnen inte varit hos mig. Det som har brutit ner mig är stunder då barnen inte velat fråga mig om de kan ta en fika på stan med sina vänner. Inte velat fråga för att de vet hur tufft det har varit. Att inte bjuda hem vänner och familj för att pengarna inte räcker. Skammen har varit stor. Att ständigt behöva säga att jag inte har råd eller att behöva be om hjälp ständigt och jämnt. Att inte få ihop sin ekonomi känns som en fruktansvärd skam inombords.
Så jag vet hur det är att tappa respekten för sig själv. Jag vet hur det är att skämmas. Jag vet hur det är att vända på slantarna och inte få det att gå ihop. Jag vet hur det är att drabbas av käftsmällar i livet. Att kämpa allt vad du förmår för att leva upp till de krav du har på dig själv kring att göra ett tillräckligt bra jobb, kring att vara en bra förälder, kring att vara en god vän och familjemedlem, kring att få ihop livet. Tills du inte orkar kämpa längre. Tills all kraft har brunnit ut.
Jag tror att det jag har haft störst nytta av är att jag alltid har känt att det är bara jag som kan skapa förändring i mitt liv. Det tillsammans med att jag alltid har varit en som söker. Jag har i hela livet intresserat mig för livsstrategier. Jag har sökt information och hjälp kring hur jag själv kan förhålla mig för att må bättre. Jag har övat på saker för att må bättre. Ett exempel är att jag övat på att regelbundet sätta mig ner och skriva ner sådant som finns i mitt liv som jag är tacksam över.
Genom åren har jag samlat strategier som har hjälpt mig. Strategier som tagit mig upp ett litet snäpp när det varit som värst. Strategier som förändrat saker inom mig mer än utanför mig. Det är det som lagt grunden till att jag nu känner en annan sorts trygghet och stabilitet i mig själv. Det har lagt grunden för att låta självrespekten växa igen. Sakta, sakta har den växt och det har tagit tid. Det har tagit arbete. Som att träna sin kropp. Man får inga resultat om man ligger på soffan. Det kräver ständig träning.
Grunden för självrespekten och hur jag mår inombords trots de yttre omständigheterna har jag byggt själv genom att leta strategier och öva, ständigt öva på dem. Jag är inte fri från svackor men då vet jag att jag kan ta nya tag igen med mina strategier. Allt börjar med att visa sig själv omtanke. Att vara snällare mot sig själv i tankar, ord och handling. Att vara tacksam över sina egna inre kvaliteter såväl som tacksam över det som finns i våra yttre liv. Även om man har svårt att hitta det när man är nere så finns det ofta något litet att börja med.
Det jag också har lärt mig är att jag inte är ensam. Att det finns hjälp att få. Men jag måste öppna mig och våga släppa in andra. Jag måste själv vara öppen för att ta emot hjälp. Jag måste inte fixa allt själv alltid. Och det är inget att skämmas över. Hjälp kan man söka i samhället på olika sätt. Jag tog till exempel hjälp av psykolog under min utbrändhet för att hitta strategier att bli frisk.
De som älskar dig och bryr sig om dig blir också ofta glada över att kunna bidra. Den som ger får ju tillbaka i form av glädjen att ge till någon man bryr sig om. Det största hindret här är oftast vår egen stolthet och att vi gärna tolkar in saker hos andra som kanske inte ens finns. Vi tror att de tänker och tycker saker som de kanske inte alls gör.
Det är också en balansgång. Att söka hjälp är bra. Många gånger väntar vi för länge med det. Men vi kommer inte ifrån det inre jobbet. Det största jobbet är det jobb du behöver göra i dig själv. Ingen annan kan förvandla ditt liv. Självrespekten är något som byggs inifrån.