Sömnen var bättre inatt. Jag kom i säng tidigt och vaknade inte under natten. Det är första gången på ett par veckor nu. Så skönt att få sova bra. Det är en viktig del i att må bra.
Imorgon blir en dag då jag kliver av en stund. Kliver av från yttre stimulans som sociala kontakter, tv och underhållning. Kliver av från de där yttre kickarna för att skaffa energi. Imorgon blir det inget blogginlägg.
Jag ska använda dagen till att lite mer hitta hjärtats väg. I mig själv. Det är så lätt att fångas i all yttre stimulans och tappa riktningen. Det finns så mycket att göra, konsumera eller underhållas av som trubbar av mig. Som gör att jag tappar kontakten inåt och bara kör på. Och efter en tid mår jag inte bra.
Det är svårt att hitta en balans där jag mår bra. Mellan blomma och törne. Där jag hittar vägen som jag mår bra i. En balans mellan det inre och det yttre. Ofta blir det svängningar där jag är väldigt mycket i det ena för att sedan svänga till det andra. Jag vill nå fram till lite mindre svängningar och mera balans. Jag mår inte bra när det blir för mycket av det ena eller av det andra. Alla är vi olika i var den balansen går. Var och en behöver hitta sin egen balans.
Det kan tyckas som att jag tänker för mycket och problematiserar livet mer än jag behöver. Men jag hamnade i utmattningssyndrom genom att låta bli att känna efter och bara köra på. I alla livsområden. Genom att låta bli att lyssna inåt och på hjärtat så arbetade jag mig till utmattning. Tills kroppen tog stopp.
Och nu märker jag tydligt när jag är på fel spår igen. För då visar det sig på en gång i kropp och själ. Jag vill försöka hitta i att det inte ska behöva gå dithän. Att hitta en sorts väg emellan där jag inte hamnar i ytterligheterna. Där kropp och själ inte går emot väggen för att visa mig att jag gått fel igen. Utan där jag vet var min väg är. Den väg där jag inte stöter emot väggen utan kan vandra fritt och må bra i grunden. På ett hållbart sätt.
Att livet inte alltid är på topp är en annan sak. Det jag resonerar om är inte det. Jag försöker inte finna en utopi där jag alltid är lycklig och tillfreds. Jag försöker hitta en väg där jag i mig själv har mer balans och självkännedom. Så att jag kan skapa de bästa förutsättningarna för att må så bra som möjligt. Det är en resa som nog aldrig tar slut. Men jag vill komma en bit ytterligare på väg.
Så imorgon blir en dag då jag kliver av lite grand.
Läkande Liv 