Livsstil

Livspusslet

Pusselbitarna i livet. Hur får man ihop dem? Allt man måste göra och hinna i sitt familjeliv och på jobbet. I liv som bara snurrar fortare och fortare. Många runtomkring verkar jonglera allt så perfekt. Jobb, familj, aktiviteter, socialt liv, träning, resor och ekonomi. Många verkar ha allt och kunna göra allt när man läser statusuppdateringar, bloggar och hör folk berätta. Det perfekta livet och den senaste outfiten.
Men så finns det också många som verkligen inte har allt men de visar inte upp det. De kämpar i tysthet och försöker få livet att gå ihop. Medan de precis som jag undrar hur man får ihop allt. Får de som verkar så lyckade och fulla av energi verkligen ihop allt så perfekt eller är det bara en yttre bild de visar? Deras liv såväl som deras välvårdade yttre verkar så perfekt. Jag vet inte. Det är ju härligt om man verkligen lever ett liv där man på riktigt mår bra och känner att allt flyter på med lätthet. Men jag tror nog att alla går igenom tuffa saker i sina liv förr eller senare. Även om det inte syns utåt.
Ett hållbart liv i mitt personliga liv är ett liv där grundtonen är att jag och mina närmaste mår bra. Man är inte ständigt lycklig, fylld av energi och optimal hälsa. Men ett hållbart liv innefattar för mig att leva på ett sätt som gör att jag gör det jag kan för att kunna må bra för det mesta.
Hållbarhet innefattar att inte ha krav på mig att få ihop hundra pusselbitar och hetsa vidare i allt snabbare takt. Det handlar om grunderna för hälsa och för att kunna må bra. Att leva livet på en nivå som jag mår bra i, inte snegla på andra och försöka leva upp till det som de lever eller de ideal som verkar genomsyra hela samhället. Hållbarhet för mig är att lyssna inåt och försöka leva utifrån det jag mår bra av.
På samhällsnivå handlar det också om att lyssna inåt. Vad händer i miljön, vad händer politiskt i Sverige och i världen? Hur kan vi bidra till att hela det på ett hållbart sätt. Att lyssna inåt på riktigt och inte bara välja det som ger mest pengar eller flest röster. En hållbar värld. Inte bara Sveriges lilla privata damm utan hela världen. För vi är inte frikopplade från andra. Vi hänger ihop. Det vi gör påverkar andra.
I mitt utforskande av ett hållbart liv för mig ingår ju också de som finns omkring mig. Jag lever inte ensam på en ö. Det jag gör påverkar min familj, mina arbetskamrater, vännerna och i allt vidare cirklar fler människor. Därför är hållbarhet inte att köra mitt eget race.
Egentligen är det ingen av oss som mår bra på någon annans bekostnad. Så hållbarhet handlar både om mig själv och om mig i ett sammanhang. Det är därför jag är intresserad av pusselbitarna. Det är därför jag undrar hur andra gör. För pusselbitarna är hela livet, vardagen, mina närmaste, jobbet och ekonomin. Att få ihop allt det samtidigt som jag tar hand om mig själv.
För att få ihop mitt livspussel måste jag börja med det mest grundläggande. Att bygga en stabil hälsa och hitta någon sorts balans i livet för att energin ska räcka. Det är därför jag vill fokusera på maten, den fysiska träningen såväl som den mentala och på att hitta en hållbar nivå i allt jag gör.
En stark och stabil grund för att få ihop hela livspusslet och för att leva andra halvan av mitt liv på ett mer hållbart sätt. Från den plattformen kan jag sedan också bättre bidra till andra och till samhället i stort. Utifrån den plattformen kan jag engagera mig mer i hållbarhet i större sammanhang. Men det börjar här, i mitt eget liv just nu.
Kost · Livsstil · Rörelse · Utmattning

Hur blir man pigg?

Hur bekämpar man tröttheten och känslan av utmattning som gör att man inte orkar mer än nätt och jämnt jobba? Det är en fråga som varit central för mig länge nu. Jag fick många bra verktyg under tiden jag var sjukskriven i utmattningssyndrom. Nummer ett är att få ordning på sömnen. För ofta blir sömnen sönderhackad när stressnivå är hög och det bidrar till en ökande utmattning.
Utöver det fick jag olika verktyg med mig som är bra att bit för bit anamma. Vistas i naturen. Röra på mig, promenera i början och sedan öka på med annan fysisk träning. Fysisk träning är också en grundbult för att motverka skadeverkningarna av stress. Den kan både verka förebyggande och den har visat sig vara bra inte bara för musklerna i kroppen utan också för hjärnan.
För mig har det också varit till hjälp att jobba med att minska på kraven på mig själv. Att dela upp sådant jag ska göra i mindre mer hanterbara delar. Pausa med annat emellan. Bestämma mig för att jobba med en sak en viss tid och sedan får det vara tillräckligt bra. Annars är det lätt att perfektionisten i mig aldrig blir tillräckligt nöjd med resultatet och jobbar dygnet runt.
Här hemma har jag också fått släppa på mina egna krav på ordning och städnivå. Jag har nog aldrig varit pedant men ändå haft en viss nivå som jag har velat hålla. Det fick jag ganska snart skrota under min sjukskrivning. Det gick helt enkelt inte. Och fortfarande syns det hemma hos mig. Det är något jag försöker förhålla mig till så att det inte blir alltför stressande. Jag har helt enkelt fått släppa på mycket och istället försöka prioritera återhämtning och sådant som kan fylla på mig med energi. Det är fortfarande något jag kämpar med. En livstid av att inte prioritera sådant tar tid att fixa.
Alla dessa olika pusselbitar kan hjälpa till i att skapa en hållbar tillvaro och hälsa för mig. Det är det här och flera andra saker kring ett hållbart liv som jag nu utforskar och skriver om här på bloggen.
En pusselbit som just nu är lite mer i förgrunden är mat och näring. Att se till så att jag äter sådant jag mår bra av nu och på sikt. Att avstå eller minska sådant som inte är bra för min hälsa. För optimalt med näring borde ju rimligtvis också vara en grund för att bygga en hållbar hälsa med ork och energi.
Något som kanske inte är så sexigt men ändå viktigt är att vara medveten om tarmen och de bakterier som lever där. Vara medveten om hur de påverkar hälsan. Forskning har visat att grunden för att det vi äter ska tas upp och tillgodogöras på ett bra sätt är att vi har en variation av goda tarmbakterier. En kosthållning som utarmar variationen av goda tarmbakterier kan göra att näringen inte tas upp hur mycket kosttillskott vi än stoppar i oss. Så grunden för hälsan startar i tarmen.
Genom att äta näringsrik mat göder vi de goda tarmbakterierna. Näring i form av olika grönsaker, protein och bra fett. Sockerrik mat med tomma kalorier utarmar de goda tarmbakterierna och kan istället skada tarmen. Det i sin tur kan orsaka större problem. Det kan vara en av de saker som triggar igång sjukdomar, bland annat autoimmuna sjukdomar. Tarmen och dess bakterier påverkar immunsystemet och näringsupptaget på ett väsentligt sätt. Men de går att påverka och förändra genom det vi äter och genom vår livsstil.
Grunden för hälsa har alltså flera grundpelare. Maten är en stor del. Några andra pelare är fysisk träning, frisk luft och stresshantering.
Alla dessa pelare har varit långt bak i mina livsprioriteringar under många år. Jag har inte prioriterat min egen hälsa alls. Det vill jag ändra på nu. Det är inte lätt att ändra sin livsstil. Det jag skriver om nu i min blogg är idéer och teorier som jag utforskar men också hur det går för mig i min vardag när jag försöker tillämpa dem. Det kommer att utvecklas mer och mer här på bloggen.
Livsstil · Utmattning

Det mest kärleksfulla

Ego. Bloggen om mig och mitt liv kan säkert uppfattas som ett badande i egot. Varför ska mina högst personliga tankar och mitt liv utforskas inför andra? För mig är det nog på många vis ett sätt att kommunicera.

Att dela med mig av mig själv och kanske kunna diskutera och ta del av andras tankar. Genom att berätta om mig och mina vägar kanske andra kan hitta sina vägar. Genom att ta del av andras tankar och liv kan de egna tankarna ta fart.

Jag själv tycker mycket om att ta del av andra människors vägar för de kan inspirera, utmana och få igång mina egna tankar. Det är ett sätt som utvecklar mig. Det jag läser och tar del av gör att jag måste förhålla mig till vem jag själv är och det jag lever.

Att just skriva handlar i mångt och mycket för mig om att få ner mina tankar utanför mig själv för att kunna undersöka dem på olika vis. Så det jag skriver är inga cementerade sanningar om mig och mitt liv. Det är ett sätt att undersöka livet och prova idéer. Det är den version som jag har just nu. Livet utvecklas och förändras. Det som känns som min sanning idag kanske inte är min sanning om några år. Det är det som är så spännande med livet. Det är det som är så spännande med andra människor. Att vi inte är cementerade. Att vi kan förändras och utvecklas. Det ger också hopp. Hopp om det egna livet, om andra och om samhället i ett större perspektiv. För stora och små.

Just nu kretsar mina tankar mycket kring det här med hållbart liv för mig på en mängd olika sätt. Det beror på att jag varit nere på botten i utmattningssyndrom och fått anledning att ta en djupare titt på mitt liv. Det har lett vidare till att fundera över hur jag ska kunna bryta de mönster som har lett mig till utmattning. För utmattning beror inte enbart på jobbet och arbetsmiljön. Den bidrar i stor utsträckning men en del i det hela handlar också om hur jag fungerar och om min livsstil. Många drabbas ju inte av utmattning trots att vi arbetar på samma arbetsplats. Så hela sanningen ligger ju inte i arbetet i sig. Man behöver ha ett större perspektiv på det hela för att kunna skapa hälsa.

För mig har det betytt att försöka ta eget ansvar för det jag kan göra för att må bättre. Utöver det har min arbetsgivare ett ansvar för min arbetsmiljö och det som har bidragit där. Men om jag skulle ha lagt allt utanför mig själv så hade det inte gagnat mig och min hälsa. Jag vet att de sätt som jag fungerar på bidrar till att jag inte stoppar i tid, att jag inte släpper jobbet när jag kommer hem osv. Det är de sakerna jag själv kan ta ansvar för att förändra. De är mitt arbete.

Jag är nyss fyllda 50 år. Mina barn börjar bli stora och en efter en flyger de snart ur boet. De är de viktigaste människorna i mitt liv och det kommer de alltid vara. Men det senaste året har det blivit allt mer tydligt för mig att det faktiskt är viktigt att vara lite ego också. Med det menar jag att ta ansvar för sitt eget mående, sin egen hälsa och sitt eget liv. Inte att sluta bry sig om andra. För om jag inte tar hand om min hälsa och känsla av glädje så är det lätt hänt att andra känner sig ansvariga för det.

Mina barn och mina närmaste ska inte känna att de har ansvar för om jag är lycklig, mår bra eller är frisk. Jag vill leva mitt liv på ett sätt som gör att mina barn och mina närmaste ska kunna känna glädje över att jag tar hand om mig. Jag vill att de ska kunna släppa och flyga iväg mot sina mål, följa sin glädje och leva sina liv så fullt som de bara kan. Och under tiden vill jag leva mitt liv efter mina mål, min glädje och så fullt jag bara kan.

Ingen av oss kan leva någon annans liv. Ingen av oss kan skapa lycka och hälsa i någon annans liv hur gärna vi än skulle vilja. Att vara förälder sätter verkligen det på sin spets. Om vi kunde skulle vi ta bort all smärta för våra barn och plantera allt gott omkring dem. Vi skulle på alla sätt ge dem alla verktyg de behöver i sina liv för att må bra och ha det bra. Så att de på alla vis kan hantera allt som kommer i deras väg. De vi älskar vill vi på alla sätt göra gott för. Vi vill vara perfekta för att inte bidra till att de ska må dåligt. Vi vill skydda dem från smärta på alla vis vi kan. Vi vill bära dem när de har det som svårast. Vi vill sluta dem i vår famn och få dem att på djupet verkligen tro på att de är älskade för alltid, för det är de.

Men sanningen är den att hur vi än gör så är vi inte perfekta. Hur vi än gör så kan vi inte skydda dem mot allt. Hur vi än gör så är verktygen aldrig helt tillräckliga. Livet påverkar dem. Andra människor påverkar dem. Vi har inte kontroll över allt som sker i våra närmastes liv. Skuldkänslor är fruktansvärt tuffa att leva med. Men till sist handlar det om att acceptera att vi alla gör så gott vi kan. Kanske vi kunde ha gjort bättre eller mer men sanningen är ju att vi gjorde det vi gjorde och kunde just då.

Vi kan inte leva någon annans liv åt dem. Alla har sin egen livsväg att gå. Jag tror på att de erfarenheter vi gör kan vara till nytta för oss även om det är smärtsamma erfarenheter. En del erfarenheter kanske vi skulle ha kunnat vara utan men så är livet. Vi lever inte i en skyddad verkstad. Livet pågår och vi har inte kontroll över allt. Vad vi kan göra är att hitta sätt att ta oss vidare och upp igen när vi är redo. Vi kan be om och få hjälp ifrån andra. Andra människor har ibland resurser och verktyg som vi kan bli hjälpta av på olika vis. Det erbjuds eller vi ber om det. Men det är vi själva som ska vilja ta emot hjälpen. Det är vi själva som måste ta stegen även om någon annan finns bredvid.

Det handlar till sist om att det bara är man själv som kan ta de yttersta stegen mot att leva sitt liv på ett sätt som man mår bra av. Det är det jag håller på med nu. Att hitta olika sätt att leva så fullt jag bara kan i ett liv i hälsa, glädje och meningsfullhet. I ett liv som är hållbart för mig.

Att vi sedan tycker om att umgås, att vi blir inspirerade av varandra och att det finns stor kärlek och omtanke mellan oss är något helt annat. Att vi finns där för varandra på alla sätt vi kan är något annat. Det motsäger inte vartannat. Att ta ansvar för det egna livet skapar frihet i relationerna. Det tror jag är det mest kärleksfulla vi kan göra för varandra.

Kost · Livsstil · Utmattning

Livsstilens påverkan

Att skriva eller prata om hälsa i relation till mat och träning skapar ofta en direkt motvilja hos andra. Anledningarna kan vara många. Ibland kanske man mest känner dåligt samvete eller man vill bara få slippa höra talas om det för man vill fortsätta leva sitt liv på det sätt man gör utan en massa oro. Det har jag verkligen full förståelse för. För jag har länge varit precis där.
Jag har en mamma som under många år har varit väldigt intresserad av hälsa. Hon har mycket kunskap som hon har delat med sig av. Trots det så har det inte gjort att jag har levt särskilt hälsosamt. Jag har liksom inte haft tillräcklig motivation. Krämpor har funnits av och till. Krånglande mage, migrän, psoriasisliknande utslag på kroppen men de har ändå inte varit en tillräckligt stark motiverande kraft för mig att fundera över om jag kan göra något för att förbättra min hälsa på egen hand.
Att ändra livsstil har alltid känts alltför svårt och krävande. Jag har inte haft ork. Livet har varit fullt och hektiskt på många sätt och jag har inte orkat ha fler borden och måsten. Men så inträffade någonting som satte fart på mitt intresse för hur kost och livsstil kan påverka hälsan. Min son som är yrkesdansare fick veta att han har Bechterews sjukdom. Ett annat namn för det är Ankyloserande spondylit.
Det är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar attackerar den egna vävnaden i kroppen. I hans fall innebar det att han fick svår smärta i höften. Immunförsvaret attackerar lederna och om man inte får behandling så kan det på sikt leda till förbeningar i t ex ryggraden.
Från sjukvården fick vi veta hur medicineringen  går till och att den inte kan bota sjukdomen utan bara dämpa symptomen. Medicinen kunde verka för att dämpa inflammationen i kroppen. På så sätt undviks eller fördröjs förbeningen och man får hjälp i att dämpa smärtan. Vi fick också veta att träning av kroppen har visat sig vara bra.
Han började ta medicin och trappa upp den. Men så blev han sjuk av medicinen. Njurarna påverkades. Vi började ställa frågor om kosten kunde ha någon betydelse för att påverka sjukdomen. Vi hade läst något som tydde på det. Läkaren var ganska ovillig att prata om det men medgav att inflammationen kan triggas igång av att man t ex inte tål viss mat. Om inflammationen sätts igång så går immunförsvaret igång och attackerar då vävnaden i kroppen.
Sonen testade sig då för gluten och lactosintolerans. Det visade sig att han var lactosintolerant. När han slutade använda mjölkprodukter så blev han drastiskt mycket bättre. Han hade redan slutat ta medicinerna eftersom han ju blev mer sjuk av dem.
Efter detta har intresset för hur kosten påverkar vid hans sjukdom såväl som vid andra autoimmuna sjukdomar blivit ett riktigt specialintresse både för honom och för mig. Vi har hittat väldigt mycket information kring just hans sjukdom men också kring andra autoimmuna sjukdomar. Det finns många människor som provar sig fram för att själva hitta sätt att leva för att må bättre och bli friskare.
Min son har bit för bit hittat sätt att äta och leva som gör att han i princip är helt symptomfri. Så fort han äter något som inte är okej så får han ont. Som yrkesdansare där dansen är hans liv och kroppen hans redskap så blir det ännu viktigare att tänka på hälsan och även att han får i sig optimalt med näring i kroppen.
När jag kraschade för drygt ett år sedan började jag fundera en hel del kring livsstilens påverkan. Att bygga en stabil och stark fysisk hälsa är ju en stark grund för att stå emot sjukdomar och att klara av den stress som oundvikligen finns i våra liv. Jag har läst och lyssnat på föreläsningar på många olika sätt. Tagit del av artiklar, forskning, berättelser från människors egna erfarenheter, böcker om kost och hälsa på en mängd olika vis och mycket mer.
Det jag har förstått och som kommer fram allt mer är hur tarmens funktion påverkar hela kroppen, alla organ även hjärnan. Man pratar om läckande tarm där partiklar vandrar vidare i kroppen och ställer till skada. Även i hjärnan. Detta kan vara en bakomliggande orsak till väldigt många sjukdomar. Det intressanta är att man kan läka tarmen med hjälp av kosten och livsstilen.
Jag för min del vill hellre lära mig ett nytt sätt att leva och äta än att bli sjuk och ta mediciner som kanske inte ens kan bota min sjukdom och som faktiskt ganska ofta har biverkningar. För tänk om kosten och livsstilen faktiskt spelar roll? Jag tror det och jag tänker inte längre invänta att sjukdom ska uppstå innan jag gör något för att skapa hälsa. Jag pläderar inte för att man ska avstå mediciner om man behöver dem. Det måste var och en själv avgöra ihop med sin läkare.
Ibland varnar läkare för att man inte ska laborera med kosten och utesluta saker om man inte testats för intolerans eller liknande. Ändå laboreras det ju med mediciner som ger biverkningar och som man ibland inte vet hela vidden av hur de påverkar hälsan. Skälen är för det mesta goda. Man vill bota sjukdomar och måste välja det minst onda. Jag är inte läkare och utger mig inte för att sitta inne med några sanningar.
Läkarvetenskapen behövs men jag skulle önska att ännu mer forskning gjordes på hur vi kan förebygga sjukdomar. Jag stödjer till exempel Kostfonden som vill verka just för den typen av forskning. Här på bloggen skriver jag utifrån  mig själv och de erfarenheter jag gör, det jag läser och tar del av. Var och en som läser min blogg behöver själva ta reda på vad som passar dem.
Mitt intresse för det här kommer sig också av att det i min familj finns en ärftlighet för ökad risk för blodpropp och även ärftlig risk för Altzheimers sjukdom. Om jag på något sätt kan förebygga att jag får de här sjukdomarna så vill jag göra det. Jag tänker inte vänta och hoppas på att läkarvetenskapen forskar fram en medicin. Tänk om jag istället inte behöver få sjukdomarna från början?
I min värld är det ganska logiskt att vår livsstil påverkar hur vi mår och påverkar om vi blir sjuka eller inte. Så nu går startskottet för mig. Och det är bland annat det jag kommer att skiva mer om framöver.
Livsstil · Sinnesfrid · Utmattning

Andas

Idag behöver jag andas. Fokusera på andningen och här och nu under dagens gång. För nu snurrar stresskänslorna inombords. Jag vet inte riktigt varför eftersom mitt liv egentligen inte innehåller särskilt mycket stress om man ser till det yttre.
Jobbet flyter på. Ekonomin flyter på. Livet i det stora hela flyter på utan särskilt mycket svårigheter. Men inombords ökar stressen. Jag tror det hänger ihop med att det finns saker som behöver göras. Saker jag vill göra. I vardagen. Inför midsommar. Inför semestern. Saker jag vill bli färdig med.
Orken ökar ju inte i den takt jag vill. Det är väldigt frustrerande. Jag vill orka göra. Jag vill få gjort. Jag vill bli färdig med saker. Vill, vill, vill…
Men prioritet ligger på att orka jobba först och främst. Och efter det finns inte så mycket ork kvar.
Orken har dock ökat. Det är stor skillnad på orken nu och på hur det var för sex månader sedan. Det är det jag måste försöka minnas när frustrationen håller på att ta över. Att öva mig i tålamod verkar vara min livsläxa. Att stå ut med en annan identitet är också något jag behöver acceptera. Att börja acceptera att jag fungrare annorlunda nu. Acceptera ett annat sätt att leva.
Jag är innerligt trött på att vara trött! Trött på att det går så långsamt framåt. Tycker att jag har tagit all hjälp jag har kunnat få. Försöker göra de saker jag ska för att öka på hälsan och orken. Men jag vill se snabbare resultat. Vill inte känna mig avtrubbad och orkeslös inför sociala situationer. Vill, vill, vill. Så därför blir det idag att försöka bara att ta djupa andetag. Bara vara. Andas. Acceptera just här och nu.
Livsstil · Sinnesfrid · Utmattning

Kliver av

Sömnen var bättre inatt. Jag kom i säng tidigt och vaknade inte under natten. Det är första gången på ett par veckor nu. Så skönt att få sova bra. Det är en viktig del i att må bra.
Imorgon blir en dag då jag kliver av en stund. Kliver av från yttre stimulans som sociala kontakter, tv och underhållning. Kliver av från de där yttre kickarna för att skaffa energi. Imorgon blir det inget blogginlägg.
Jag ska använda dagen till att lite mer hitta hjärtats väg. I mig själv. Det är så lätt att fångas i all yttre stimulans och tappa riktningen. Det finns så mycket att göra, konsumera eller underhållas av som trubbar av mig. Som gör att jag tappar kontakten inåt och bara kör på. Och efter en tid mår jag inte bra.
Det är svårt att hitta en balans där jag mår bra. Mellan blomma och törne. Där jag hittar vägen som jag mår bra i. En balans mellan det inre och det yttre. Ofta blir det svängningar där jag är väldigt mycket i det ena för att sedan svänga till det andra. Jag vill nå fram till lite mindre svängningar och mera balans. Jag mår inte bra när det blir för mycket av det ena eller av det andra. Alla är vi olika i var den balansen går. Var och en behöver hitta sin egen balans.
Det kan tyckas som att jag tänker för mycket och problematiserar livet mer än jag behöver. Men jag hamnade i utmattningssyndrom genom att låta bli att känna efter och bara köra på. I alla livsområden. Genom att låta bli att lyssna inåt och på hjärtat så arbetade jag mig till utmattning. Tills kroppen tog stopp.
Och nu märker jag tydligt när jag är på fel spår igen. För då visar det sig på en gång i kropp och själ. Jag vill försöka hitta i att det inte ska behöva gå dithän. Att hitta en sorts väg emellan där jag inte hamnar i ytterligheterna. Där kropp och själ inte går emot väggen för att visa mig att jag gått fel igen. Utan där jag vet var min väg är. Den väg där jag inte stöter emot väggen utan kan vandra fritt och må bra i grunden. På ett hållbart sätt.
Att livet inte alltid är på topp är en annan sak. Det jag resonerar om är inte det. Jag försöker inte finna en utopi där jag alltid är lycklig och tillfreds. Jag försöker hitta en väg där jag i mig själv har mer balans och självkännedom. Så att jag kan skapa de bästa förutsättningarna för att må så bra som möjligt. Det är en resa som nog aldrig tar slut. Men jag vill komma en bit ytterligare på väg.
Så imorgon blir en dag då jag kliver av lite grand.
Livsstil · Sinnesfrid · Utmattning

Hjärtats väg

Vad är det som fyller hjärtat och själen med glädje, engagemang och liv? När vaknar jag fylld av nyfikenhet inför en ny dag? När är kropp och själ igång, vaken och fyllda med energi?
De tankarna går jag med idag. Några dagar nu har jag varit väldigt trött. Känt mig lite låg. Ändå har det varit fina dagar både på jobbet och hemma. Ändå har jag träffat två fina vänner i fina samtal. Både på tisdagen och igår. Igår hade jag också en ledig dag då jag tog det lite lugnare.
Det är ibland som om min själ längtar efter något annat så starkt att det överskuggar det som är. Jag behöver leva mitt liv på ett nytt sätt. Själen och hjärta vet men den praktiska verkligheten hänger inte med än. Inom mig har det skett förändringar. Men den yttre verkligheten är inte i samklang med det. Kanske är det därför jag varit extra trött?
Igår började jag läsa Kajsa Ingemarssons Hjärtats väg. Kanske den kan ge lite nya tankar som behövs just nu?
Livet är också sådant. Man är inte pigg, full av liv och engagemang alltid. Dagarna ser olika ut. Hormoner, mat och träning spelar också en roll i hur vi mår fysiskt och psykiskt. Så ibland får man också bara ha tålamod med dessa dagar och försöka ta hand om sig själv så gott man kan.
Jag försöker bit för bit lära mig de här sakerna. Acceptera livets uppförsbackar och nerförsbackar. Hitta sätt att ta hand om mig på olika vis. Lära mer om hälsa. Men också lära känna mig själv och vad jag värdesätter och vill. Och bit för bit skapa förändring. Mer och mer följa hjärtats väg.
Sinnesfrid · Utmattning

Mindfullness

Låg kvar lite längre i sängen på morgonen. Tröttare den här veckan. Jag vet inte varför riktigt. Men försöker lyssna på kroppen och själen och ta det ännu lite lugnare. Och jag försöker fokusera på det fina omkring mig.
Sällskapet vid frukosten somnade. Så inspirerande är jag den här morgonen 🙂
Fokuserar på utsikten från fönstret, på smaken av frukosten, doften av kaffet och känslan av den varma koppen i mina händer. Mindfullness en liten stund.
Igår passerade jag en trädgård fylld av dessa vackra blommor. Det är små källor till glädje i min vardag. Det är sådant som gör mig glad. Som fyller på min själ.
Snart iväg till jobbet. Jag vill hålla kvar känslan av närvaro. Behöver den känslan varje dag för att må bra. Så jag övar mig i mindfullness. För att hitta närvaron allt oftare i min vardag.
Livsstil · Sinnesfrid · Utmattning

En inre trygghet

Lycklig. Tillfreds med livet. Det är en skön känsla som många av oss strävar efter. Ingen kan vara lycklig jämt. Livet är inte alltid lätt. Tvärtom innehåller det ofta utmaningar och uppförsbackar.
Jag strävar inte efter en konstant känsla av lycka för jag tror inte att det är möjligt. Däremot försöker jag hitta och använda strategier för att hantera uppförsbackarna på ett bättre sätt. Strategier för att uppleva glädje och känna mig tillfreds allt oftare.
Att öva mig i att varje dag fokusera på några av de små saker i livet som är fina hjälper mig i att känna glädje, kärlek och uppskattning i livet. Det gör det lättare att hitta glädjeämnena. Det gör det lite lättare att klara av uppförsbackarna. Det kan vara så små saker som en god och näringsrik sallad. Att känna uppskattning för det lilla i livet.
Så jag vet, av egen erfarenhet, att man själv kan öka sin känsla av glädje i livet. Jag vet att det inte alltid är lätt när motgångarna haglar tätt. Men jag vet att det går att steg för steg ta sig upp och vidare med hjälp av bra strategier.
Efter att ha varit ett tag i känslorna av sorg, frustration och efter att ha levt igenom dem ordentligt så finns det redskap att använda för att börja ta sig upp och framåt igen. Det är en trygghet att ha den vetskapen. Att veta att jag kan ta hand om mig själv. Jag kan ta mig igenom svårigheter. Och jag kan ta mig upp och börja må bra igen hur tufft det än har varit.
Livet innehåller en hel del utmaningar och ibland kan det gå långa perioder när det verkar som om det aldrig ska bli bättre. Att då ha verktyg och strategier som hjälper i att ta sig framåt en dag i taget tills man är igenom det mesta är en stor tillgång. Det är en rikedom som jag har samlat ihop genom åren.
Jag inser att jag på det sättet känner att jag har skapat en egen trygghet. Den tryggheten har jag byggt upp själv. Genom att öva mig om och om igen på verktyg och strategier när livet har varit som tuffast. Jag trillar ner i svårigheter men jag vet att jag kan ta hand om mig och ta mig igenom. Ett steg i taget. En dag i taget. Genom att ta nya tag varje dag.
Idag är en dag med nya tag. Jag har sovit oroligt av någon anledning. Känner stress inombords utan att riktigt veta varför. Är trött. Men strategierna har jag. Och idag försöker jag fokusera på dem. En stund i taget. Jag vet att jag kan. Det skapar en inre trygghet.