Etikett: Utmattning; Återhämtning; Prestera

Livsstil · Utmattning

Sömn, arbete och stora projekt

lakandelivLämna en kommentar
Jag har börjat vakna tidigt igen och kan inte somna om. Så var det innan min sjukskrivning också. Sömnen tog ett tag att få ordning på. Efter fyra månaders sjukskrivning började jag sova bättre. Utan att vakna på natten eller tidigt, tidigt på morgnarna med tankarna snurrande och stress i bröstet.
Problemet när jag nu börjar vakna tidigt igen är att jag blir trött fortare på dagen. Sömnen är viktig för återhämtningen. Det är det som läkaren verkade tycka var viktigast att få ordning på först. Jag hoppas att det bara är tillfälligt nu. Att det blir bättre igen.
coffee-690349_640
Igår blev det förändring här hemma. Ommöblering och mina tjejer bytte rum. Saken är den att när man i en liten lägenhet börjar förändra och fixa på ett ställe så blir det en kedjereaktion. Alla andra områden i huset påverkas. För att fixa det ena måste man fixa det andra, som i sin tur påverkar det tredje. Så till slut står man där med röra och kaos i hela bostaden.
Vi lyckades få någorlunda ordning i deras rum igår. Men nu är resten kvar. Så idag blir det också en hel del att fixa här hemma. Så att det går att vara här. Så att det blir en viss grund. Sedan får det bli att fixa resten lite i taget. Just nu blir jag nöjd bara det blir beboeligt igen.
Veckan som kommer ökar jag min arbetstid till 50 %. Så den veckan blir det fokus på vila när jag kommer hem. Har jag en hyfsad ordning som grund så kan jag släppa och koppla av när jag behöver det. Därför blir det idag en dag av att skapa en hyfsad grund.
Det där att ha en balans i det man gör under en dag är inte så himla lätt. Enligt den KBT behandling jag deltog i så skulle man försöka dela upp saker att göra i hanterbara delar. Ta en sak i taget och också se till att få påfyllning genom att göra sådant man tycker om. Detta tillsammans med återhämtning skulle kunna vara en bra balans. Det tror jag är jättebra. Men hur gör man när man har satt igång ett projekt som växer över ens huvud?
Jag borde vara vis av erfarenheten och veta att det knappt går att ändra en sak i mitt hem utan att det blir nödvändigt med total makeover. Så nu får jag helt enkelt gilla läget och stå ut med kaoset ett tag. Försöka fylla på och återhämta mig ändå. Med kaoset runtomkring. Dela upp resten i hanterbara delar och ta en liten bit i taget. Från och med nu.
Utmattning

Att hålla emot…

lakandelivLämna en kommentar
När man som jag har varit utbränd och nu är på väg att må bättre så uppstår en del tankar kring hur jag nu ska förhålla mig i livet. Jag vet att jag själv har lätt att säga ja och lätt att engagera mig. Jag vill ofta mer än jag orkar. Och jag vet att jag har höga krav på mig själv.
De höga kraven på mig själv har jag fått verktyg och strategier att jobba med eftersom jag deltog i en KBT behandling i just detta. Men det är ett pågående och fortsatt arbete att inte hamna i det igen. I de gamla mönsterna.
Men hur är jag på jobbet nu? Hur mycket eller hur lite ska jag engagera mig? För att må bra. Vad ska jag säga ja till och nej till? Hur blir jobbet roligt och meningsfullt utan att jag sliter ut mig? Var hittar jag balansen och kan må bra på jobbet?
frog-1339892_1280
När ingen annan kan hjälpa en att sortera i det här och skapa en arbetsmiljö som fungerar på ett bra sätt så måste jag själv hela tiden vara uppmärksam. Hålla tillbaka. Trycka ifrån. Sätta gränser. Backa. Och det är krävande. Betyder det att det är dags att gå vidare? Att det blir svårt att må bra där jag nu är? Att det inte blir bra för mig och min hälsa i längden? Jag vet inte.
Just nu försöker jag hitta mina egna signaler. Märka var mina gränser går. Lära mig att lyssna inåt innan jag går igång och tar i för mycket. Så kanske är det för tidigt att veta om det kan fungera på det jobb jag har? Men det är krävande att känna att jag måste bevaka mina gränser och hålla emot.
Hålla emot mot mina egna impulser att säga ja och gå igång med engagemang som kör slut på mig. Hålla emot mina impulser när jag vill men egentligen inte orkar. Hålla emot mina impulser när jag ser kollegor som också går på knäna. Mina behov eller deras? Varför ska jag behöva välja? Vad är det för sorts arbetsplats som gör att jag måste välja?
Finns det en framtid där när det känns som om det är jag som måste hålla emot för att inte återigen hamna i utmattning? När flera medarbetare blir utbrända och balanserar på gränsen undrar jag varför förändring inte sker på organisationsnivå? Varför lägger man problemet och lösningen på den enskilde när allt fler inte håller?
Visst ligger en del i den personlighet jag har. Mitt engagemang och mina krav på mig själv. Men det är ju inte den enda faktorn. Och till slut har man på arbetsplatsen inte kvar något engagemang eller några engagerade medarbetare. För de flesta måste hålla emot för att orka.
Tankarna går i mig kring det här. Svårt att hitta svar och lösningar. Men även här fungerar jag som jag alltid gör. Många tankar och processer inom mig. Många försök till att skapa förändring inom mig men också omkring mig. Men när jag når en punkt när det inte går att förändra längre där jag är och på det sätt jag behöver för att må bra så blir det dags att gå vidare. Då behöver jag ett nytt sammanhang för att må bra. Riktigt där är jag inte än. Men det verkar som om det är dit jag är på väg.
Sinnesfrid

Nukär

lakandelivLämna en kommentar
Det är lätt att dagarna fylls av allt man vill hinna med. Mycket i livet handlar om att göra och prestera. Det kan gå så långt att man inte kan tillåta sig själv att sitta ner och koppla av. Att tillåta sig själv återhämtning regelbundet är något som vi ofta skjuter framför oss. Jag ska bara…
Återhämtning kan vara mycket. Det kan vara att göra sådant som ger glädje och energi. Det är inte alltid passivitet som är den enda källan till återhämtning.
Men om det nu är så att vi aldrig eller väldigt sällan tillåter oss själva att bara vara? Är det inte då lättare att vi tappar bort oss själva och våra inre behov? Att vi till slut inte minns vad vi själva behöver för att må bra? Att vi låter livet fara iväg slumpmässigt utan att vi egentligen styr dit vi vill?
tea-381235_1920
Jag har genom åren haft mina downperioder. Perioder då jag inte orkat vara igång mer. Då har jag landat i soffan och inte orkat göra något. Ägnat en helg åt att bara kolla på serier och slappa. Och så har jag samtidigt känt mig som en sämre person för att jag inte orkat. För att jag inte är igång och fixar och donar utan låter helgen gå utan att göra något.
Så läste jag ett blogginlägg hos en annan bloggare. Esmaralda. Det handlade just om det här att vi ibland hamnar i downperioder. Och om man gör det tillfälligt, ibland, så tyckte hon att man ska tillåta sig att gotta sig i det. Gotta sig i att kolla på serier, film, läsa, äta choklad eller vad man nu gör. För ibland behöver vi det. För att få återhämtning. Vi ska inte få panik eller känna skuld utan tillåta oss det då.
Och det gick rakt in hos mig. Jag har haft mina tillfälliga downperioder men alltid känt skuld eller skämts över dem. I själva verket har det ju varit kroppens och själens sätt att säga åt mig att nu är det dags att ta hand om dig. Inte fortsätta prestera och göra. Utan bara vara ett litet tag. Och jag vet ju att efter ett par dagar brukar jag vara uppe igen.
Utmattning

Utmattningssyndrom

lakandelivLämna en kommentar
Efter mer än ett års uppehåll i bloggandet är jag igång igen. Året som har gått, 2015 – 2016, har varit tufft. Förra våren ökade stressen i mitt liv mer och mer trots mina försök att använda verktyg för stresshantering. Sommarens ledighet räckte inte till för den återhämtning jag behövde. När hösten kom blev det allt svårare att orka. I oktober kraschade jag.
relax-569318_640
Efter det har sex månaders sjukskrivning följt. Utmattningssyndrom. I början orkade jag knappt stå på benen. Men bit för bit kom orken tillbaka lite i taget. Efter fyra månader anmälde jag mig till en internetbaserad KBT behandling för att arbeta med mina egna höga krav på mig själv. För jag inser att en del av problemet ligger i just det. Att jag ställer höga krav på mig själv både yrkesmässigt och privat.
Det är givetvis inte den enda faktorn. En annan faktor har varit situationen på mitt jobb. Ytterligare en faktor har funnits i mitt privatliv. Alla dessa tillsammans körde slut på mig.
Jag ville ta itu med det jag själv kunde göra något åt för att tillfriskna och för att förhoppningsvis inte hamna där igen. Så KBT var en sak jag själv kunde ta tag i.
KBT handlar om att lära sig mer om sitt problem. Bli medveten om mekanismerna, vilka konsekvenser de får för mig och vilka fördelar de kanske ger. Efter det får man hjälp med olika verktyg för att förändra sitt beteende och sina tankar. Man får verktyg för att öva sig på olika saker för att komma tillrätta med sitt problem.
Så jag gick den här behandlingen i två månader. Den har varit jättebra. Jag har börjat förstå mer av hur jag fungerar och jag har fått verktyg för att komma tillrätta med de höga krav jag har på mig själv. Jag har fått öva på olika sätt i olika situationer. Nu är behandlingen slut och nu börjar arbetet med att fortsätta på egen hand.
beach-394503_640
Jag har precis börjat komma tillbaka till jobbet igen på 25 procent. Bit för bit ska arbetstiden trappas upp. Fortfarande är jag väldigt trött. Efter en förmiddag i barngrupp är jag ganska slut. Och det värsta är huvudet. Det är huvudet som blir trött fortast. Det tar liksom stopp och det går inte att fokusera eller tänka mer. Efter ett par dagar på jobbet får jag huvudvärk.
Så jag vet inte var det här ska landa riktigt. Jag hoppas att det ska bli bättre med huvudet och orken. Så att jag mer och mer klarar att jobba igen. När jag kommer hem blir det nu mest vila. Men att röra på sig ute är bra så det försöker jag få till.
Bloggen får alltså nu en liten nystart igen. Den kommer att fortsätta på samma tema som innan. För jag är ju fortfarande här i processen att finna vägar att må så bra som möjligt i livet. Men nu får den kanske ett lite större innehåll av olika strategier och verktyg som jag provar ihop med min egen process. Inte bara mindfullness som nog var det största innehållet tidigare.
Just nu provar jag flera verktyg mot ökad hälsa och välmående. Och det är de och min process i detta som jag kommer att skriva om. Jag vet ännu inte hur ofta jag kommer att skriva inlägg. Det får växa fram.
Välkommen att kika in om du vill följa min process. Kanske får du lite inspiration och idéer till din egen process. I så fall är det ju underbart. Skriv gärna en kommentar. Oavsett så är du välkommen hit.