Vissa livsmedel kan påverka vårt immunförsvar genom att trigga igång inflammation i kroppen. Inflammationen kan pågå i det tysta men till slut börjar vi märka av symptom. För den som har en autoimmun sjukdom så är det så att kroppens eget immunförsvar attackerar den egna vävnaden på olika vis. I mitt fall är det huden som genom det får symptom som eksem som fjällar och kliar. Om man har den sjukdom som min son har så innebär symtomen svår värk eftersom benvävnaderna attackeras.
Idag läste jag om att Karolinska institutet funnit att Fibromyalgi också orsakas av inflammation. Mina funderingar är då kring det här med utmattning eller för den delen depression. Tänk om även de har sin grund i inflammation? Det skulle väl inte vara helt otroligt om det är så. Både kroppen och hjärnan påverkas av inflammationen vi går runt med i kroppen. Ju mer forskning som dyker upp kring de här sambanden liksom forskning som nu sett hur stor inverkan tarmbakterier har på vår hälsa desto mer övertygad blir jag om vilken viktig grund det är att bygga hälsa med hjälp av kosten. Den är givetvis inte ensam om att påverka. Det finns fler livsstilsfaktorer som påverkar vår hälsa. Men kosten är en viktig del.
Den autoimmuna kosthållningen handlar först om att ta bort sådant som man vet att det är risk att man reagerar emot. De livsmedel som man förstått att flest människor reagerar mot och som därför triggar immunförsvaret att gå igång. Men det är också viktigt att på olika sätt läka tarmen som på olika vis har tagit skada av de livsmedel vi reagerat på. Tarmen har börjat läcka ut sitt innehåll i kroppen och det är när det pågår som immunförsvaret går igång. I det här inlägget vill jag börja med att berätta vad vi ska undvika att äta under en tid för att i så stor utsträckning som möjligt minska risken att fortsätta påverka tarmen och immunförsvaret negativt.
Om du vill göra det här själv så rekommenderar jag att du läser in dig lite mer på ämnet. Jag rekommenderar Karl Hultén som en mycket kompetent kunskapskälla. Lyssna på podden ”Paleoteket” och leta information om AIP på nätet. Det finns väldigt mycket engelskspråkigt att läsa i ämnet och massor med recept. Karl Hultén är en resurs som är på svenska. En ny bok är på väg som han och Anna-Maria Norman skriver. Den kommer bli en riktigt bra och utförlig grund för alla som vill lära sig mer. Jag har läst det första manusutkastet och ser verkligen fram emot att den ska komma ut. Men redan nu finns Autoimmun kokbok som Karl Hultén har skrivit ihop med Cecilia Nisbet Nilsson.
Det autoimmuna protokollet (AIP) är en form av Paleokost men den är mer restriktiv kring vad man äter just på grund av att den är ämnad att motverka inflammation och bidra till att minska symptom. Vi utesluter precis som i Paleokosten allt spannmål, alla baljväxter och mejeriprodukter, socker och sötningsmedel utom honung och kokossocker.
Utöver det utesluter vi även ägg, nötter, frön och den växtfamilj som kallas potatisväxter. Potatisväxter är paprika, chili, tomat, aubergine, gojibär och vanlig potatis. Kryddhyllan behöver man också kolla igenom så att man utesluter de kryddor som innehåller någon av potatisväxterna, starka kryddor som cayennepeppar men även fröbaserade kryddor.
Vi utesluter alla tillsatser och därför behöver man läsa noggrant på innehållsförteckningen på olika livsmedel, till exempel på olika charkprodukter såväl som på kryddburkarna. Även frysta grönsaker och örter har ibland tillsatser som man kanske inte är medveten om. Vi använder inga oljor som är utvunna ur fröer och spannmål utan håller oss till olivolja, avocadoolja och kokosolja eller animaliskt fett.
Det är ovant i början att lusläsa innehållsförteckningar på alla livsmedel och välja noggrant. Det är ovant att utesluta vissa kryddor men i gengäld finns det andra man kan använda istället. Jag tror att det är lite lättare om man börjat med Paleokost eftersom den är lite mer tillåtande. Så gjorde jag och på det sättet vande jag mig mer vid att laga annan typ av mat och baka andra typer av bakverk.
Att gå över till AIP är ett ytterligare steg ifall Paleo inte hjälper. Det är ett något tuffare steg. Men om man är sjuk eller har stora besvär som påverkar en i livet så kan det vara värt det. Jag börjar nu efter ungefär fem veckor se skillnad. Mina psoriasisfläckar i ansiktet börjar minska och blekna. För mig är det värt det. Tänk om jag kan bli av med psoriasisen? Tänk om kosten påverkar min utmattning och hjälper i mitt tillfrisknande? Min mage är redan mycket tacksam. Den mår betydligt mycket bättre nu.
Det här är det första inlägget om AIP. Det kanske verkar som om jag har något lönande samarbete med Karl Hultén men så är det inte. Jag berättar om honom och de resurser jag själv hittat genom att jag själv letat. De jag tycker är bra vill jag gärna dela med mig av. Imorgon eftermiddag kommer ytterligare ett inlägg där jag kommer skriva mer om hur man kan hjälpa tarmen att läka och på så sätt få möjlighet att bättre ta upp den näring som vi tillför kroppen. Vi börjar lägga grunden för att kroppen ska kunna ta vara på det vi ger den. Vi lär oss att vårda kroppen från insidan.
Etikett: IBS
Maten och hälsan
Ett led i mina försök att bygga upp hälsa handlar om maten. Alla vet ju att näring är avgörande för hälsan. Maten är det som ger bränsle och energi. Den hjälper oss bland annat med att bygga muskler men också med att stödja hjärnan i alla dess funktioner. Därför är maten också intressant att titta närmre på som ett hjälpmedel för mig i att bygga upp kroppen, huden, hjärnan, orken och energin. Maten är en väsentlig del i ett friskt liv. Jag vill använda flera olika resurser som tillsammans kan bygga upp min hälsa. Resurser som jag också sedan kan behålla för att fortsätta leva ett så friskt liv som möjligt.
Som jag skrivit om tidigare så ökade mitt intresse för matens inverkan på hälsan när min son blev sjuk och riskerade att inte kunna följa sin dröm att bli yrkesdansare. Ankyloserande spondylit gav honom svår värk i höften som ibland gjorde att han inte kunde kliva ur sängen. Medicinerna han fick börja ta gjorde honom sjukare. Så vi letade efter andra vägar och hittade AIP, det autoimmuna protokollet. Det blev starten på en resa som har hjälpt honom otroligt mycket. Numera är han oftast helt symptomfri och behöver inte äta någon medicin.
Jag har i hela mitt liv kämpat med vikten på så sätt att jag väldigt lätt går ner i vikt. När jag vägde som minst vägde jag 38 kilo och det var en kamp att lyckas ta mig upp till 42 kilo där jag sedan låg i många år. Jag har alltid haft ganska dålig kvalitet på hår och naglar. Hårbotten har varit besvärlig av och till med psoriasisutslag. Under senare år har jag haft stora besvär med magen, IBS. Ibland kändes det som om det nästan kvittade vad jag åt för magen var alltid som en ballong och ofta hade jag kramper av alla gaser som spände. För cirka tre år sedan bestämde jag mig för att prova börja äta paleokost. Det innebar lite förenklat att jag undvek spannmål, mjölkprodukter, bönor och linser. Utöver det så innebar den kosten att jag även undvek raffinerat socker och tillsatser.
Jag ville prova paleokost för att se om det gjorde skillnad för mig. Jag hade förstått att det kanske kunde vara så att min maghälsa påverkade hela min övriga hälsa. Om magen inte mådde bra kanske den inte tog upp den näring jag behövde och därför gick jag inte upp i vikt. Efter några månader på den kosten var min mage bättre än någonsin. Det var en enorm lättnad. Jag lyckades hålla mig ganska bra till det sättet att äta när jag var sjukskriven men när jag sedan bit för bit kom tillbaka till jobbet så gjorde jag avsteg. Orken räckte inte till och jag tog enkla utvägar, de mest välbekanta. Det enda jag helt höll fast vid var att inte äta gluten. När jag återigen kraschade i utmattning så orkade jag inte ta mig an kosten igen. Jag åt det som var lättast och snabbast och då satte mina gamla vanor in igen mer och mer.
Magen blev ganska direkt sämre igen. Jag försökte lite då och då att strama upp kosten igen men det växlade väldigt. Under den senaste tiden har även min psoriasis ökat i omfattning och spridit sig till fläckar i ansiktet och på kroppen. Nu har jag kommit till en punkt då jag verkligen vill ta tag i det igen. Ordentligt. Eftersom psoriasis är en autoimmun sjukdom så är det möjligt att den autoimmuna kosten kan hjälpa. Nu är jag starkt motiverad. För ungefär fem veckor sedan satte jag igång.
Magen mår nu mycket bättre igen. Den senaste veckan börjar jag se en skillnad i min psoriasis. Det är en bra bit kvar, men det ser lovande ut just nu. Jag tänker att den autoimmuna kosten också kan stödja mig i mitt allmänna hälsotillstånd. Kanske kan även utmattningen på sikt påverkas positivt? Hjärnan fungerar kanske också bättre om jag lyckas minska inflammationen och om kroppen då får möjlighet att ta upp mer näring ur den mat jag äter.
Imorgon startar jag en serie inlägg om vad den autoimmuna kosten innebär. Vad det är jag gör rent konkret. Maten är en väsentlig del i att bygga en hållbar hälsa. Att tillföra näring behövs både för kropp och själ.
Caféer, socker och byggstenar
Att sitta på café och umgås är någonting jag verkligen har älskat. Det är på café jag har haft intressanta samtal, byggt livsdrömmar och gjort upp planer för framtiden. När jag har rest så har caféet varit min utgångspunkt för att betrakta gatuliv, människor och insupa atmosfär.
Jag har suttit på café och läst många bra böcker. På café har jag också skrivit i åtskilliga skrivböcker. Caféer har varit ett må-bra-ställe där mitt liv har fått veckla ut sig. Det är en anledning av flera till att min första byggsten för ökad hälsa känts svår.
Min första byggsten för att må bättre och skapa en god grund för hälsa är att så mycket som möjligt försöka avstå från socker. Det ställer ju till det på flera sätt. Att bjuda hem nära och kära på fika, fira födelsedagar och högtider innefattar konsumtion av sockerrik mat och bakverk. Mycket av de sätt som vi umgås på innefattar umgänge runt något sockerrikt. Hur gör man då istället? Och man känner sig besvärlig när man blir hembjuden till andra.
Dessa utmaningar ska jag skriva mer om längre fram när ni följer mig i hur jag försöker leva mina byggstenar i min vardag. Men först vill jag skriva lite bakgrund till mitt beslut. Framför allt handlar det för mig om att socker göder inflammation i kroppen. Vid autoimmun sjukdom och andra sjukdomar är det kanske speciellt viktigt med sockerkonsumtionen. Men även för mig som känner att jag inte vill bli sjuk. Som vill hålla mig frisk länge. Som vill kunna finnas där frisk ihop med mina barn och kanske med tiden barnbarn. Är det viktigare att njuta av socker på olika vis än att på alla sätt hålla mig frisk? Är det viktigare att kunna ta en fika än att ha en hälsa som tillåter att jag kan göra alla de saker jag tycker om i livet?
Socker är en drog som man lätt blir beroende av. Det vet nog de allra flesta. De som försöker avstå vet hur svårt det är. Det underlättas inte heller av att det finns tillsatt socker i nästan alla matvaror som inte är rent kött, fisk eller färska grönsaker och liknande.
Sockerindustrin tjänar mycket pengar på att göra oss beroende. De är mäktiga aktörer politiskt. Pengar ger makt och sockerindustrin finns ofta med på olika sätt när kostråd skapas. Ju mer jag har läst om det här desto mer skrämmande är det. De påverkar på ett väsentligt sätt vår hälsa.
Egentligen är även det här rätt logiskt. Socker är ingen naturlig mat. Det skulle vara konstigt om det då inte påverkar vår hälsa. Det vi stoppar i oss påverkar vår kropp på olika sätt, konstigt vore det ju annars. Det är genom maten kroppen byggs upp. Det är genom maten den fungerar. Den näring vi får i oss bygger vår hälsa. Det är ju inga nyheter. Så då är det ju inte konstigt om industriframställda produkter också påverkar vår hälsa på olika vis.
Ann Fernholm har skrivit mycket om det. Hon är journalist som har granskat vetenskapen. Hon har skrivit flera böcker. En av den är ”Ett sötare blod”. Hon skriver så här på sin hemsida:
”Forskare har makt över vår hälsa och vårt välmående. Tiden i forskarvärlden fick mig att inse att många forskare drar långtgående slutsatser från ganska bräcklig data. Det gäller framför allt kostområdet”.
Vi människor har väsentligt ändrat vår kosthållning mot hur vi åt förr. Industrin och storskaligheten har också bidragit till det. Förr åt vi i högre grad en större andel naturlig och oprocessad mat. Och ännu längre tillbaka levde vi som jägare och samlare. Allt fler intresserar sig för det här. Hur är våra kroppar ämnade att äta och leva för att må bra? Kostrekommendationerna som vi har fått lära oss börjar allt mer ifrågasättas. Allt fler intresserar sig för matens och livsstilens inverkan på kroppen. Man provar sig fram för att hitta sätt att må bättre själv, för att optimera sin hälsa eller för att försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt för en sjuk kropp att bli frisk.
Ann Fernholm skriver så här på sin hemsida:
”När jag granskade den vetenskapliga litteraturen öppnades en helt ny värld. När vi drog ner på fettet, började vi istället äta mer socker, pasta och annan kolhydratrik mat. Det har lett till att vårt blod har blivit sötare än någonsin tidigare under mänsklighetens historia. Ett högt blodsocker eldar på åderförkalkning och demens. Kroppen blir inflammerad och vårt tillväxtsystem löper amok, vilket kan trigga cancercellers ohämmade tillväxt.”
Om jag ska ändra en sak i vad jag stoppar i mig så är nog det allra viktigaste att på flera sätt försöka undvika socker. Den här bloggen är inte tänkt som undervisning eller pekpinnar på något vis för andra. Bloggen är en plats för mig att prova mina egna och andras tankar och idéer. Att hitta sätt att försöka bygga mig en hållbar livsstil utifrån det jag kommer fram till passar mig. Om någon annan vill ta del av detta tankeliv så är ni välkomna. Jag betonar detta eftersom jag vet att ingenting är så laddat som frågor kring livsstil. Så än en gång vill jag betona att det här handlar om min väg.
Steg1 i mina byggstenar för hållbar hälsa är alltså att avstå socker. Men också avstå från olika artificiella sötningsprodukter. Jag vill utforska andra utgångspunkter för mitt umgänge än att nödvändigtvis umgås runt det som är sött. Jag behöver delvis hitta nya må-bra-ställen. När jag väljer att gå på café får jag göra andra val. Kanske ta en kopp kaffe eller te bara om inga andra alternativ finns. Men på en del caféer finns nu alternativ om man så vill. Det beror på vilka mål man har. Handlar det om att avstå socker eller handlar det om sötsaker helt och hållet? En del sötsaker är sötade med honung eller med frukt som ger sötma. Det känns som ett bättre val än att stoppa i sig t ex artificiella sötningsmedel som bland annat finns i olika lightprodukter. Var och en har sin egen målsättning och ett eget tänk kring sin hälsa och vad man fixar att leva efter. För min del är det att avstå från socker och att överlag försöka minska konsumtionen av sådant som är sött.
Livsstilens påverkan
Att skriva eller prata om hälsa i relation till mat och träning skapar ofta en direkt motvilja hos andra. Anledningarna kan vara många. Ibland kanske man mest känner dåligt samvete eller man vill bara få slippa höra talas om det för man vill fortsätta leva sitt liv på det sätt man gör utan en massa oro. Det har jag verkligen full förståelse för. För jag har länge varit precis där.
Jag har en mamma som under många år har varit väldigt intresserad av hälsa. Hon har mycket kunskap som hon har delat med sig av. Trots det så har det inte gjort att jag har levt särskilt hälsosamt. Jag har liksom inte haft tillräcklig motivation. Krämpor har funnits av och till. Krånglande mage, migrän, psoriasisliknande utslag på kroppen men de har ändå inte varit en tillräckligt stark motiverande kraft för mig att fundera över om jag kan göra något för att förbättra min hälsa på egen hand.
Att ändra livsstil har alltid känts alltför svårt och krävande. Jag har inte haft ork. Livet har varit fullt och hektiskt på många sätt och jag har inte orkat ha fler borden och måsten. Men så inträffade någonting som satte fart på mitt intresse för hur kost och livsstil kan påverka hälsan. Min son som är yrkesdansare fick veta att han har Bechterews sjukdom. Ett annat namn för det är Ankyloserande spondylit.
Det är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar attackerar den egna vävnaden i kroppen. I hans fall innebar det att han fick svår smärta i höften. Immunförsvaret attackerar lederna och om man inte får behandling så kan det på sikt leda till förbeningar i t ex ryggraden.
Från sjukvården fick vi veta hur medicineringen går till och att den inte kan bota sjukdomen utan bara dämpa symptomen. Medicinen kunde verka för att dämpa inflammationen i kroppen. På så sätt undviks eller fördröjs förbeningen och man får hjälp i att dämpa smärtan. Vi fick också veta att träning av kroppen har visat sig vara bra.
Han började ta medicin och trappa upp den. Men så blev han sjuk av medicinen. Njurarna påverkades. Vi började ställa frågor om kosten kunde ha någon betydelse för att påverka sjukdomen. Vi hade läst något som tydde på det. Läkaren var ganska ovillig att prata om det men medgav att inflammationen kan triggas igång av att man t ex inte tål viss mat. Om inflammationen sätts igång så går immunförsvaret igång och attackerar då vävnaden i kroppen.
Sonen testade sig då för gluten och lactosintolerans. Det visade sig att han var lactosintolerant. När han slutade använda mjölkprodukter så blev han drastiskt mycket bättre. Han hade redan slutat ta medicinerna eftersom han ju blev mer sjuk av dem.
Efter detta har intresset för hur kosten påverkar vid hans sjukdom såväl som vid andra autoimmuna sjukdomar blivit ett riktigt specialintresse både för honom och för mig. Vi har hittat väldigt mycket information kring just hans sjukdom men också kring andra autoimmuna sjukdomar. Det finns många människor som provar sig fram för att själva hitta sätt att leva för att må bättre och bli friskare.
Min son har bit för bit hittat sätt att äta och leva som gör att han i princip är helt symptomfri. Så fort han äter något som inte är okej så får han ont. Som yrkesdansare där dansen är hans liv och kroppen hans redskap så blir det ännu viktigare att tänka på hälsan och även att han får i sig optimalt med näring i kroppen.
När jag kraschade för drygt ett år sedan började jag fundera en hel del kring livsstilens påverkan. Att bygga en stabil och stark fysisk hälsa är ju en stark grund för att stå emot sjukdomar och att klara av den stress som oundvikligen finns i våra liv. Jag har läst och lyssnat på föreläsningar på många olika sätt. Tagit del av artiklar, forskning, berättelser från människors egna erfarenheter, böcker om kost och hälsa på en mängd olika vis och mycket mer.
Det jag har förstått och som kommer fram allt mer är hur tarmens funktion påverkar hela kroppen, alla organ även hjärnan. Man pratar om läckande tarm där partiklar vandrar vidare i kroppen och ställer till skada. Även i hjärnan. Detta kan vara en bakomliggande orsak till väldigt många sjukdomar. Det intressanta är att man kan läka tarmen med hjälp av kosten och livsstilen.
Jag för min del vill hellre lära mig ett nytt sätt att leva och äta än att bli sjuk och ta mediciner som kanske inte ens kan bota min sjukdom och som faktiskt ganska ofta har biverkningar. För tänk om kosten och livsstilen faktiskt spelar roll? Jag tror det och jag tänker inte längre invänta att sjukdom ska uppstå innan jag gör något för att skapa hälsa. Jag pläderar inte för att man ska avstå mediciner om man behöver dem. Det måste var och en själv avgöra ihop med sin läkare.
Ibland varnar läkare för att man inte ska laborera med kosten och utesluta saker om man inte testats för intolerans eller liknande. Ändå laboreras det ju med mediciner som ger biverkningar och som man ibland inte vet hela vidden av hur de påverkar hälsan. Skälen är för det mesta goda. Man vill bota sjukdomar och måste välja det minst onda. Jag är inte läkare och utger mig inte för att sitta inne med några sanningar.
Läkarvetenskapen behövs men jag skulle önska att ännu mer forskning gjordes på hur vi kan förebygga sjukdomar. Jag stödjer till exempel Kostfonden som vill verka just för den typen av forskning. Här på bloggen skriver jag utifrån mig själv och de erfarenheter jag gör, det jag läser och tar del av. Var och en som läser min blogg behöver själva ta reda på vad som passar dem.
Mitt intresse för det här kommer sig också av att det i min familj finns en ärftlighet för ökad risk för blodpropp och även ärftlig risk för Altzheimers sjukdom. Om jag på något sätt kan förebygga att jag får de här sjukdomarna så vill jag göra det. Jag tänker inte vänta och hoppas på att läkarvetenskapen forskar fram en medicin. Tänk om jag istället inte behöver få sjukdomarna från början?
I min värld är det ganska logiskt att vår livsstil påverkar hur vi mår och påverkar om vi blir sjuka eller inte. Så nu går startskottet för mig. Och det är bland annat det jag kommer att skiva mer om framöver.
