Ljuset väckte mig imorse. Annars brukar jag vakna innan det ljusnar. När jag kom upp såg jag att den första snön hade kommit under natten. Vacker ligger den där och förstärker ljuset. När barnen kom upp och såg blev de upprymda och glada. Vuxna nu men plötsligt såg jag hur deras glädje förde mig tillbaka till när de var små och knappt hann att få i sig frukost innan de ville ut och åka pulka på den första snön. Samma upprymda glädje.
Den bubblande glädjen över det lilla behöver inte försvinna bara för att vi blir lite äldre. Jag tror att vi många gånger har så många tankar, måsten och sådant vi vill hinna under dagen att vi inte ens lägger märke till de små källorna till glädje. Som vi gjorde när vi var barn. Då fanns här och nu mer närvarande är sen.
Sinnena upplever mer intensivt när vi låter oss vara här och nu. När vi inte trubbar av dem med sen. När vi är här och nu och lägger märke till de små sakerna omkring oss och tillåter oss att känna uppskattning för dem så föds glädjen. Prova det idag. Vi kan påverka vår sinnesstämning. Det är något som är värdefullt att träna oss i. När det sedan är som tuffast så kan vi ändå hitta stilla glädje i det lilla.