Etikett: Må bra

Livsstil · Utmattning

Brinna för utan att brinna ut…

lakandelivLämna en kommentar
En dag emellan är det idag. En ledig dag mitt i veckan. Två dagar jobb och sedan ledig följt av två dagar jobb. För att få en återhämtningsdag och orka. Jag är tacksam över att jag har det så. Annars hade jag förmodligen inte orkat arbeta hela veckan utan kraschat de sista dagarna. Två dagar efter varandra är ändå på gränsen för vad jag orkar.
Det som kräver mest är att vara i sammanhang med mycket sinnesintryck.  Mycket ljud, mycket liv och rörelse och att förhålla mig till flera människor på en gång i samtal och samvaro. Huvudet tar stopp. Det blir svårare att tänka och fokusera. Svårare att följa en röd tråd och att minnas. Tröttheten sprider sig i hela mig.
Så att vara i barngrupp på förskolan är egentligen det som är mest krävande. Om jag hade haft ett kontorsjobb där jag kunde ta en uppgift i taget i en miljö utan så mycket ljud och rörelse runtomkring så skulle jag förmodligen orka bättre. Inte bli lika trött lika snabbt. Om jag mötte en människa i taget i samtal eller en grupp vuxna i lugnare möten under en del av en dag så skulle jag förmodligen fungera bättre. Men så ser inte min verklighet ut just nu. Därför blir jag intensivt trött redan efter en förmiddag på jobbet.
Jag tycker om att jobba med människor, stora och små. Jag gillar mötena och att få syn på den andra människan. Vara närvarande, lyssnande och upptäcka den andre. Kanske kunna följa en bit på vägen i utforskande och utveckling.
Jag är intresserad av miljö och relationer. Kommunikation människa till människa men också mellan miljö och människa. Jag tycket om att hjälpa andra att växa i självkänsla och självförtroende och genom det blomstra. Genom växandet i självförtroende och självkänsla vågar många ge mer av det de har att bidra med till andra. Det sprider härliga ringar.
Jag brinner för just de sakerna. Växande, utveckling, relationer, kommunikation, hälsa, människor och miljö. Och jag brinner för det både när det gäller barn och vuxna. Det är också det jag ständigt läser och lär mig mer om. Det är det jag skriver om. Det är det som fyller mig. Ger meningsfullhet.
Men hur fortsätter jag nu? För att göra de saker jag älskar och som engagerar mig utan att brinna ut? Och var gör jag det? I vilka sammanhang? Dessa saker funderar jag mycket på.
Idag blir en dag av återhämtning. Lugn takt. Utan ljud. Bara jag och katten hemma. Kanske flytta böckerna från golvet till bokhyllan? De har legat där sedan vi började röja och möblera om. Orken har inte räckt till att fixa här hemma när jag jobbat. Får se hur det blir. Behöver lyssna på kroppens behov. Men kanske lite i taget. Balans mellan att göra och att vara.
Livsstil · Utmattning

Intern kurs i självkännedom

lakandelivLämna en kommentar
Igår lyckades jag ta lite i taget i röjningen här hemma. Promenera en stund. Se ett avsnitt av en serie ihop med dottern. Röja lite till. Fixa middag och koppla av i soffhörnan. Jag gjorde så som jag behöver lära mig. Att ta lite i taget. Få påfyllning emellan. Vila emellan. Inte köra järnet och sedan stupa.
Så det finns en hel del kvar att göra här hemma innan det är i ordning. Men så får det vara nu. En balans i hur mycket jag gör så att jag mår bra. Till slut blir det ju ändå klart. Bit för bit.
Nu frukost och en bra start på dagen.
Jag behöver ordentligt med påfyllning och bra energi för att orka. Idag ökar jag på mina arbetstimmar.
Målet är att ha ork både att jobba och fungera hemma. Att ha ork kvar att fixa mat eller annat. Helst så småningom också orka hålla igång någon form av träning för kroppen. Orka träffa vänner och släkt ibland. Orka hitta på något kul emellanåt.
Innan min sjukskrivning skalade jag bort mer och mer eftersom jag inte orkade. Till slut var det bara jobba och sova. Orkade inte ens prata i telefon.
Under sjukskrivningen var det bara vila och återhämtning större delen av tiden under fyra månader. Efter det började jag sakta komma igång lite mer. Energin ökade lite i taget de sista två månaderna.
Nu känns det som att ha tagit flera steg bakåt med orken. Nu när jag börjat jobba igen. Men jag hoppas att det bara ska vara för att det är ovant. Att energin ska öka allteftersom igen. Under tiden behöver jag finna balans på olika sätt i att lyssna på kropp och själ.
Jag går en intern utbildning i självkännedom. Den är livsviktig för att bli återställd och må bra.
Nu är frukosten snart uppäten. Fokus på några saker i mitt liv som jag är tacksam över och uppskattar. Sedan iväg till jobbet.
Livsstil · Utmattning

Sömn, arbete och stora projekt

lakandelivLämna en kommentar
Jag har börjat vakna tidigt igen och kan inte somna om. Så var det innan min sjukskrivning också. Sömnen tog ett tag att få ordning på. Efter fyra månaders sjukskrivning började jag sova bättre. Utan att vakna på natten eller tidigt, tidigt på morgnarna med tankarna snurrande och stress i bröstet.
Problemet när jag nu börjar vakna tidigt igen är att jag blir trött fortare på dagen. Sömnen är viktig för återhämtningen. Det är det som läkaren verkade tycka var viktigast att få ordning på först. Jag hoppas att det bara är tillfälligt nu. Att det blir bättre igen.
coffee-690349_640
Igår blev det förändring här hemma. Ommöblering och mina tjejer bytte rum. Saken är den att när man i en liten lägenhet börjar förändra och fixa på ett ställe så blir det en kedjereaktion. Alla andra områden i huset påverkas. För att fixa det ena måste man fixa det andra, som i sin tur påverkar det tredje. Så till slut står man där med röra och kaos i hela bostaden.
Vi lyckades få någorlunda ordning i deras rum igår. Men nu är resten kvar. Så idag blir det också en hel del att fixa här hemma. Så att det går att vara här. Så att det blir en viss grund. Sedan får det bli att fixa resten lite i taget. Just nu blir jag nöjd bara det blir beboeligt igen.
Veckan som kommer ökar jag min arbetstid till 50 %. Så den veckan blir det fokus på vila när jag kommer hem. Har jag en hyfsad ordning som grund så kan jag släppa och koppla av när jag behöver det. Därför blir det idag en dag av att skapa en hyfsad grund.
Det där att ha en balans i det man gör under en dag är inte så himla lätt. Enligt den KBT behandling jag deltog i så skulle man försöka dela upp saker att göra i hanterbara delar. Ta en sak i taget och också se till att få påfyllning genom att göra sådant man tycker om. Detta tillsammans med återhämtning skulle kunna vara en bra balans. Det tror jag är jättebra. Men hur gör man när man har satt igång ett projekt som växer över ens huvud?
Jag borde vara vis av erfarenheten och veta att det knappt går att ändra en sak i mitt hem utan att det blir nödvändigt med total makeover. Så nu får jag helt enkelt gilla läget och stå ut med kaoset ett tag. Försöka fylla på och återhämta mig ändå. Med kaoset runtomkring. Dela upp resten i hanterbara delar och ta en liten bit i taget. Från och med nu.
Utmattning

Att hålla emot…

lakandelivLämna en kommentar
När man som jag har varit utbränd och nu är på väg att må bättre så uppstår en del tankar kring hur jag nu ska förhålla mig i livet. Jag vet att jag själv har lätt att säga ja och lätt att engagera mig. Jag vill ofta mer än jag orkar. Och jag vet att jag har höga krav på mig själv.
De höga kraven på mig själv har jag fått verktyg och strategier att jobba med eftersom jag deltog i en KBT behandling i just detta. Men det är ett pågående och fortsatt arbete att inte hamna i det igen. I de gamla mönsterna.
Men hur är jag på jobbet nu? Hur mycket eller hur lite ska jag engagera mig? För att må bra. Vad ska jag säga ja till och nej till? Hur blir jobbet roligt och meningsfullt utan att jag sliter ut mig? Var hittar jag balansen och kan må bra på jobbet?
frog-1339892_1280
När ingen annan kan hjälpa en att sortera i det här och skapa en arbetsmiljö som fungerar på ett bra sätt så måste jag själv hela tiden vara uppmärksam. Hålla tillbaka. Trycka ifrån. Sätta gränser. Backa. Och det är krävande. Betyder det att det är dags att gå vidare? Att det blir svårt att må bra där jag nu är? Att det inte blir bra för mig och min hälsa i längden? Jag vet inte.
Just nu försöker jag hitta mina egna signaler. Märka var mina gränser går. Lära mig att lyssna inåt innan jag går igång och tar i för mycket. Så kanske är det för tidigt att veta om det kan fungera på det jobb jag har? Men det är krävande att känna att jag måste bevaka mina gränser och hålla emot.
Hålla emot mot mina egna impulser att säga ja och gå igång med engagemang som kör slut på mig. Hålla emot mina impulser när jag vill men egentligen inte orkar. Hålla emot mina impulser när jag ser kollegor som också går på knäna. Mina behov eller deras? Varför ska jag behöva välja? Vad är det för sorts arbetsplats som gör att jag måste välja?
Finns det en framtid där när det känns som om det är jag som måste hålla emot för att inte återigen hamna i utmattning? När flera medarbetare blir utbrända och balanserar på gränsen undrar jag varför förändring inte sker på organisationsnivå? Varför lägger man problemet och lösningen på den enskilde när allt fler inte håller?
Visst ligger en del i den personlighet jag har. Mitt engagemang och mina krav på mig själv. Men det är ju inte den enda faktorn. Och till slut har man på arbetsplatsen inte kvar något engagemang eller några engagerade medarbetare. För de flesta måste hålla emot för att orka.
Tankarna går i mig kring det här. Svårt att hitta svar och lösningar. Men även här fungerar jag som jag alltid gör. Många tankar och processer inom mig. Många försök till att skapa förändring inom mig men också omkring mig. Men när jag når en punkt när det inte går att förändra längre där jag är och på det sätt jag behöver för att må bra så blir det dags att gå vidare. Då behöver jag ett nytt sammanhang för att må bra. Riktigt där är jag inte än. Men det verkar som om det är dit jag är på väg.